Tack vare Ebba Busch Thor har myndighetsvänstern blivit ett etablerat begrepp i debatten. Idag kan  Samhällnytt visa att en av de viktigaste institutionerna som upprätthåller public service legitimitet – granskningsnämnden – har infiltrerats av åtminstone en vänsteraktivist, som är direkt delaktig i myndighetens beslutsfattande. Under sin karriär på granskningsnämnden var han delaktig i 738 beslut – de allra flesta av dem till förmån för public service.

Granskningsnämnden är en myndighet som sätter ramar för public service och ser till att public service-företagen och TV4 lever upp till tillståndskraven på opartiskhet, saklighet och respekt till privatlivet. De medborgare som känner sig orättvist behandlade av SVT, SR och TV4 med all deras genomslagskraft kan anmäla detta till granskningsnämnden för att få upprättelse – åtminstone ska det fungera så i teorin.

När Samhällsnytt pratar med Anna Dingertz, en enhetschef på Myndigheten för press, radio och tv som handlägger ärenden för granskningsnämnden, förklarar hon att en handläggare på myndigheten har en nyckelroll: den föredrar ett ärende för nämnden och förbereder ett utkast till ett beslut.

I de allra flesta fallen godkänner granskningsnämnden det beslutsförslag som presenteras av den ansvariga handläggaren. De flesta anmälningarna handlar om politiskt laddade frågor och utgår från public service-företagens slagsida åt vänster. Bland annat därför är det viktigt att handläggaren agerar opartiskt och neutralt i sitt myndighetsutövande.

Johannes Wik har arbetat som handläggare åt granskningsnämnden sedan 2013. Vid slutet av förra året var han föredragande i 738 granskningsärenden. Samhällsnytt har gått igenom ett stort antal av hans ärenden. Det visar sig att exempelvis under 2016 förberedde Wik 150 granskningsbeslut (avskrivningsbeslut inte inräknade). De allra flesta av dem – 136 stycken – var friande. Endast 11 beslut – eller drygt 7% – var fällande.

Av myndighetens årsredovisning för 2017 (sida 24 figur 10) följer att den genomsnittliga siffran för fällande beslut för alla handläggare på granskningsnämnden var drygt 13% (68 beslut av 527). Med andra ord förberedde Johannes Wik två gånger färre beslut med fällande utgång än hans kollegor.

Av fällande beslut finns det bara ett som kritiserar public service för bristande opartiskhet – ett inslag i lokala Dalanytt på Sveriges Radio P4 för att radion har inte återgivit inställningen hos ett bostadsbolag till anklagelser om kriminella metoder. Resten av de fällande besluten handlar nästan uteslutande om så kallat otillbörligt gynnande – när det exempelvis förekommer positiva omnämnanden av företag i public service-sändningar – eller om radio och tv:s särskilda genomslagskraft –  när våldsamma bilder publiceras under de tider barn kan se dem.

Det blir inte bättre året 2017 – då blev det 5 fällande beslut av sammanlagt 84 som förberetts av Wik, eller drygt 6%. Återigen handlade de flesta fällande besluten om otillbörlig reklam i public service. Men i ett fall fällde faktiskt Wik SVT för bristande opartiskhet – för att statstelevisionen inte var tillräckligt vänsterdriven.

Anmälan handlade om en debatt i Aktuellt den 28 september 2017 där journalisten Janne Josefsson debatterade mot Ebba Busch Thor i frågan om förbud mot ”samröre med våldsbejakande organisationer”. Josefssons ståndpunkt i debatten var att det innebär en väsentlig inskränkning av yttrandefriheten att förbjuda organisationer – oavsett hur förfärliga de må vara. Han menade att det är handlingar som ska straffas i en demokrati, inte ”farliga tankar”. Efter programmet blev Josefsson utsatt för en kritikstorm för sitt försvar av yttrandefriheten – en storm som granskningsnämndens Johannes Wik också sällade sig till.

I sitt beslutsförslag menade han att Josefssons uttalanden i debatten var ”för värderande”. Beslutet var så häpnadsväckande att till och med den vanligtvis lydiga granskningsnämnden gjorde revolt. Två av ledamöterna uttalade en skiljaktig mening och ville att inslaget skulle frias.

Mot bakgrund av den roll som handläggarna på granskningsnämnden har i beslutsfattandet har Samhällnytt tittat närmare på Johannes Wik. Efter att ha tagit en masterexamen inom statsvetenskap vid Stockholms universitet har han arbetat bland annat på Sida som utvärderingsexpert. Kort därefter fick han en tjänst på myndigheten för press, radio och tv.

I sina ansökningshandlingar som Samhällsnytt har tagit del av skriver han bland annat följande:

”Jag är inte rädd för att ta mig an nya eller komplicerade ärenden och har därför föredragit beslutsförslag till nästan samtliga sammanträden sedan jag började på myndigheten”.

En genomgång av hans offentliga profil på Facebook visar att han ”gillar” Miljöpartiet samt ett antal vänsterextremistiska grupperingar – som exempelvis Inte rasist men, som inkluderar flera brottsdömda personer:

Han följer även grupper som ägnar sig åt hjälp för migranter som Vi gör vad vi kan – en grupp som grundades hösten 2015:

När Samhällsnytt ringer honom och ställer frågor om hans politiska engagemang erkänner Wik att han gick på möten med Miljöpartiet – men att det var för många år sedan. Wik uppger även att han varit ledamot i en studentförening kopplad till Socialdemokraterna. Han förnekar dock att han var eller är med i något politiskt parti.

Anser du det som problematiskt i din roll som tjänsteman på granskningsnämnden att ha en så här tydlig politisk profil?

– Nej.

Påverkar det ditt myndighetsutövande på något sätt?

– Nej!

Jag har tittat på dina ärenden och det visar sig att du förbereder betydligt färre fällande beslut än dina kollegor. Har du någon förklaring till det?

– Nej!

Rätt och slätt – bara nej?

– Jag har absolut ingen agenda att jag skulle fria mer än fälla. Att jag följer någon sida behöver inte betyda att jag står för och samtycker med deras åsikter. Sedan vad jag tycker om vad – det har jag rätt att tycka. Jag är så pass professionell att jag kan skilja på mina privata åsikter och ett inslag som ska granskas.

Men min genomgång av dina ärenden visar på något annat – nämligen att du förberedde två gånger färre fällande beslut än dina kollegor?

– Jaa, vad ska jag säga… Det är inte jag som fattar besluten, det är nämnden som gör det. Jag lägger upp ett beslut med bakgrund av den praxis som finns.

Förstår jag rätt att det händer väldigt sällan att nämnden går emot de beslut som föreslås av er?

– Ja, men det händer att de gör det och de har makten att göra det. Det är ju vi som lägger upp ett beslut grundat på nämndens tidigare praxis och skulle våra beslutsförslag förkastas då gör vi inte vårt jobb bra. Det är klart att de sällan går emot oss.

Wiks beslut kryllar av godtyckliga formuleringar som ”oavvisligt allmänintresse finns” med flera. Detta trots att han aldrig arbetat som journalist och inte heller har någon journalistutbildning i bagaget. Med hjälp av formuleringarna avslår han anmälan efter anmälan. Oftast ges det ingen djupare förklaring till besluten.

En av de som drabbats av hans myndighetsutövning är författaren och debattören Katerina Janouch. Den 5 december 2017 sände Sveriges Radio P3 Morgonpasset där hon hånades på grund av sin konflikt med bokhandelskedjan PocketShop som på grund av hennes politiska ställningstaganden tog bort hennes böcker i flera butiker. Utan att kunna komma till tals och bemöta anklagelserna kritiserades Janouch hårt av SRs programledare. Bland annat sades det att hennes uttalanden var ”grovt rasistiska”.

Trots det uppenbara övertrampet mot kravet på opartiskhet fälldes inslaget inte av Johannes Wik. Istället kritiserades det bara – vilket är ett beslut som får tas endast vid obetydliga överträdelser av tillståndsvillkoren. Detta eftersom Wik och nämnden ansåg att hon ändå fått komma till tals – i en kraftigt förkortad inspelad intervju fyra dagar senare. När Samhällsnytt når Katerina Janouch på telefon berättar hon följande till oss:

– Jag tyckte att det var förfärligt. Det var extra grovt att de stämplar mig som rasist utan någon anledning. De gjorde en lång intervju med mig flera dagar efter, men den sändes aldrig.

Vad var din förhoppning när du anmälde det här inslaget till granskningsnämnden?

– Min förhoppning var att de skulle fällas eftersom det var så pass grovt och kränkande. Det var egentligen en diskussion kring varför mina böcker inte var med, och det kändes som att de rättfärdigade bokhandelns beslut genom att stämpla mig som rasist. Det blev ju ännu värre.

Hur känns det för dig nu när jag berättar vad det är för person som arbetat med ditt ärende?

– Det känns fruktansvärt, men det bekräftar den tes som jag hade i flera år att myndigheter är fulla med aktivister som driver politiska agendor. Man ser inte sakligt och opartiskt på sakfrågor, utan utifrån sin politiska aktivism.

Myndighetsvänstern är ett begrepp som nyligen lanserats av Ebba Busch Thor i en omdiskuterad debattartikel. I den lyfte hon bland annat frågan myndighetsvänsterns attack mot traditioner. En annan viktig aspekt av politisk aktivism inom myndigheter är att tillit till myndigheterna och statens legitimitet trasas sönder. Johannes Wik vill dock inte kännas vid denna utveckling:

Vilken samhällsnytta gör ni på granskningsnämnden tycker du?

– Jag anser att vi på myndigheten fyller en viktig funktion. Jag tycker att den delen som jag arbetar med som är en innehållsgranskning ger legitimitet till public service. Den ger även möjlighet till vissa personer att få en upprättelse.

Hur blir det då när det inte fungerar?

– Jag vill inte svara på den frågan…

Tycker du att den här artikeln var intressant? Glöm då inte att stödja Samhällsnytt med en månatlig donation! Klicka här för att se hur du kan bidra!