Förvaltningsrätten i Göteborg.

Barn utom äktenskapet gav irakisk kvinna flyktingstatus

186 Shares

En kvinna från Irak försökte få asyl i Sverige med hänvisning till att hon i Irak avslöjats med att ha haft sex med en kvinna och är lesbisk. Migrationsverket och Migrationsdomstolen avfärdar de påstådda historierna om hennes sexualitet. Eftersom hon fött ett barn i Sverige utan att vara gift får hon ändå flyktingstatus och uppehållstillstånd.

En irakisk kvinna som vi kan kalla Amina sökte asyl i Sverige redan i januari 2016 med hänvisning till att en lesbisk kärleksaffär hon haft i Irak ska ha uppdagats. Migrationsverket nekade uppehållstillstånd och fallet har nu avgjorts i migrationsdomstol.

Migrationsdomstolens beslut

Amina har inför migrationsdomstolen hävdat att hon varit faderslös sedan hon var liten och att hennes bror styrt familjen. Efter att hon som ”ung flicka” inledde en ”sexuell relation med en grannflicka som hon kände en stark sexuell dragning till så ska brodern ha förbjudit henne att lämna hemmet och därför gick hon bara sex år i skolan.

Flera år senare ska Aminas mor ha lyckats övertyga hennes bror om att låta henne gå på ett universitet i Bagdad. En dag på universitetet i Bagdad inleddes ett händelseförlopp som i domen beskrivs med följande ord:

”Hon lärde känna en annan kvinna som också var sunnimuslim. En dag gick de in på en toalett tillsammans och kysstes. Hon kände en stark attraktion till den andra kvinnan. Dörren till toaletten var inte heltäckande och en kvinna utanför upptäckte dem och rapporterade dem till shiamilisen som styr staden. När hon var på väg från universitetet greps hon av maskerade män i en bil. Eftersom det hon gjort ansågs vara ett hedersrelaterat problem, skulle de överlämna henne till brodern för att han skulle sköta bestraffningen av henne. Hon lyckades dock fly från bilen. En vän hjälpte henne och hon tog sig till Sverige.”

Migrationsdomstolen underkänner Aminas påståenden om att hon skulle vara lesbisk bland annat eftersom hon inte kunnat ”utveckla eller fördjupa några personliga känslor och reflektioner” avseende de relationer med kvinnor hon säger sig ha haft i hemlandet eller sin sexuella läggning.

Det ska visa sig att det dock inte spelar någon roll för Aminas möjlighet att stanna i Sverige. Amina har nämligen i januari 2019 fött en son i Sverige utan att vara gift. I en dramatiskt vändning förklarar domstolens tre nämndemän att:

”Även om Amina inte har gjort sannolikt att det finns en hedersrelaterad hotbild mot henne med anledning av de tidigare anförda skyddsskälen, finns mot bakgrund av den utbredda hederskulturen i Irak en risk för att en sådan hotbild uppstår på grund av att hon har fått ett utomäktenskapligt barn. Den omständigheten skulle inte gå att dölja om hon skulle återvända till hemlandet tillsammans med sin son. Utomäktenskapliga relationer är därtill straffbelagda och stigmatiserade i det irakiska samhället och ett eventuellt skydd från familjen bedöms inte vara tillräckligt i förhållande till risken att utsättas för skyddsgrundande behandling från andra aktörer i omgivningen.

I egenskap av kvinna som har fött ett utomäktenskapligt barn riskerar Amina därför att utsättas för flyktinggrundande förföljelse på grund av kön. Hon är därmed att anse som flykting. Även Aminas son riskerar att utsättas för flyktinggrundande förföljelse på grund av sin relation till sin mor. Också han är därmed att anse som flykting.”

Med ovanstående motivering så tilldelar de tre nämndemännen Gerd Johansson, Britt-Marie Nordin och Thomas Schulz Rohm Amina flyktingstatus och tre års uppehållstillstånd. Domen har två målnummer, UM 9220-18 och UM 7609-19 och går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg.

Rådman håller inte med

Rättens rådman Linda Widenström var skiljaktig och ville utvisa Amina och hennes son. Hon menar att ”det finns flera brister i hennes redogörelse, särskilt vid en jämförelse med det ingivna skriftliga materialet samt i förhållande till vad som här känt om hennes hemland”.

Hon skriver vidare bland annat:

De olika förklaringarna överensstämmer dock inte med varandra. [Amina] har exempelvis uppgett att det rör sig om felskrivning, medan personen som bjöd in henne till Sverige hävdar att det i stället ska ha skett en oavsiktlig sammanblandning av handlingar. Det kan därmed konstateras att det skriftliga underlaget i målet i viss mån talar emot de uppgifter som Amina har lämnat, samt att de förklaringar som har angett till varför denna brist förekommer är osammanhängande.

Widenström påpekar även att andra delar i Aminas berättelse inte håller, som t.ex. att hon lämnat in en omfattande visumansökan, trots att hon själv sagt att hon hållits under fängelseliknande former i hemmet. Aminas förklaring har här enligt Widenstam varit ”kortfattad och oklar”.

På grund av dessa och andra uppgifter som inte är tillförlitliga menar sammanfattningsvis Widenström att skäl för skyddsbehov inte föreligger och hon ska därmed utvisas.

authorimage

186 Shares
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.