Barnfamiljer, inte sällan med invandrarbakgrund, som lever på bidrag från skattebetalarna i stället för att arbeta beskrivs i den politiska debatten ofta som en socioekonomiskt utsatt grupp. Den så kallade Drivkraftsutredningen visar emellertid att gruppen enligt gällande bidragsschablon har det allt annat än knapert. Nu ska incitamenten för att gå från bidrag till jobb stärkas.

Två vuxna med fyra barn där ingen av föräldrarna arbetar får ut bidrag motsvarande om de haft en arbetsinkomst på cirka 50 000 kronor i månaden. Samnytt har tidigare rapporterat om att beloppen i vissa fall kan vara ännu frikostigare.

LÄS ÄVEN: Familj i Göteborg fick 61 700 i socialbidrag på en enda månad

De höga bidragsnivåerna uppmärksammas nu av sverigedemokratiske riksdagsledamoten Ludvig Aspling. I ett inlägg på X konstaterar han: “Att många väljer bidrag som livsstil är egentligen helt logiskt givet förutsättningarna“.

Incitamenten att gå från bidrag till arbete är svaga eller till och med negativa. Detta då det inte sällan skulle leda till en inkomstförsämring, givet den låga utbildningsnivå som är vanlig i gruppen och vilka löner man skulle kunna påräkna för de lågkvalificerade jobb man kan ställa i utsikt att få.

Tilläggsdirektiv i Drivkraftsutredningen

Regeringen, som SD är stödparti till, kom i höstas med ett tilläggsdirektiv till Drivkraftsutredningen, eller “Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet” som den egentligen heter. Tillägget fokuserar just på att ta fram “konkreta förslag som ökar drivkrafterna att gå från bidrag till arbete“.

LÄS ÄVEN: Nyanländ familj fick över 40 000 i socialbidrag på en månad
LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Nyanländ familj med rekordbidrag kommer från Gaza

Den huvudsakliga målgruppen för tillägget är bidragsberoende migranter. Utöver de ekonomiska kostnaderna med att ha stora volymer som långvarigt eller permanent bidragsförsörjda, skriver regeringen att egen försörjning genom arbete “är grunden för att klara integrationen“.

“Viktigt för att hålla ihop Sverige”

Så här sade socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när tilläggsdirektivet presenterades på regeringens webbplats:

– Vi vill att fler ska arbeta och vara självförsörjande. Att fler arbetar är viktigt för att hålla ihop Sverige. Det är grunden för att klara integrationen och våra högt ställda välfärdsambitioner. Regeringen avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform som består av flera delar.

Tenje nämner sådant som ökade aktivitetskrav, införande av ett bidragstak och införande av en kvalificering till välfärden. Även om det i nuläget inte finns med som ett skarpt förslag vill socialförsäkringsministern “analysera effekterna” av att begränsa möjligheterna för vänsterstyrda kommuner att spoliera regeringens politik genom att lokalt höja försörjningsstödet utöver vad som anges i riksnormen.

Slutbetänkande med förslag på åtgärder

I slutbetänkandet som kom för några dagar sedan finns delar av ovanstående med tillsammans med och en lång rad andra förslag. Bland dessa märks bland annat att det inte längre ska vara tillåtet att bevilja socialbidrag till personer som vistas illegalt i Sverige. Den som vill ha bidrag till hyran måste kunna visa att det finns ett giltigt hyreskontrakt där hyran är angiven.

Läkarintyg ska krävas från sjunde dagen för den som lever på bidrag men hävdar att han eller hon är för sjuk för att söka jobb. En tillfällig jobbpremie föreslås införas för att öka det ekonomiska incitamentet att gå från bidrag till arbete. Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten får ökade krav på sig att främja övergången från skattefinansierad till egen försörjning.

Mer information finns på regeringens webbplats.