Ramin fick jobb på Försvarsmakten – åtalas nu för försök till spioneri för Ryssland

En tidigare anställd vid Försvarsmakten står nu inför rätta i ett av de mest uppmärksammade säkerhetsmålen i Sverige på senare år. Samtidigt utreds han för stämpling till mord – planer han ska ha smitt medan han befann sig i Moskva.

Enligt åklagaren reste den 34-årige Ramin Tellebond, född i Sverige och har en iransk far och en svensk mor, till Moskva hösten 2025. Där ska han ha erbjudit den ryska säkerhetstjänsten FSB och den militära underrättelsetjänsten GRU information som han fått tillgång till under sin tid som anställd inom det svenska försvaret.

Enligt åklagaren reste 34-årige Ramin Tellebond, som är född i Sverige till en iransk far och en svensk mor, till Moskva hösten 2025 för att erbjuda den ryska säkerhetstjänsten FSB och den militära underrättelsetjänsten GRU uppgifter som han fått tillgång till under sin tid som anställd inom det svenska försvaret.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Här är ”svenskarna” som Interpol jagar

Samtidigt utreds han i ett separat ärende misstänkt för stämpling till mord. Enligt åklagaren ska planeringen av det tilltänkta dådet delvis ha skett från Moskva och varit riktad mot en person i Sverige.

Tellebond förnekar samtliga brottsmisstankar.

Trodde sig övervakad av svenska myndigheter

Historien tog sin början långt innan gripandet i januari i år. Under 2024 och 2025 utvecklade Ramin Tellebond en allt starkare övertygelse om att han själv var föremål för en omfattande underrättelseoperation från svenska myndigheter.

Enligt Säkerhetspolisens utredning ansåg han att Försvarets radioanstalt, FRA, övervakade honom, att Försvarsmakten manipulerade hans digitala konton och att myndigheter samarbetade för att motarbeta honom.

LÄS MER: Tidigare Försvarsmakten-anställd häktad misstänkt för spioneri

Misstankarna ledde till ett intensivt agerande. Han polisanmälde Försvarsmakten upprepade gånger, kontaktade Säkerhetspolisen hundratals gånger och vände sig även till utländska myndigheter.

Misstankarna dokumenterades också i ett omfattande eget material. I beslagtaget material återfanns dagböcker, anteckningar, rapporter och längre dokument där Tellebond beskrev vad han uppfattade som en systematisk underrättelseoperation riktad mot honom själv.

LÄS MER: Spionmisstänkt jobbade för Försvarsmakten under flera år

I dokumenten hävdas bland annat att FRA under flera års tid bedrivit signalspaning, cyberoperationer och påverkansinsatser mot honom. Materialet omfattar hundratals sidor på svenska, engelska och ryska och innehåller även kartläggningar av personer, organisationer och myndigheter som han ansåg vara inblandade.

Beslöt söka skydd hos främmande makt

I flera av kontakterna framförde han att han kände sig så pressad att han kunde tvingas söka skydd hos en främmande makt.

För Säkerhetspolisen framstod kontakterna som en allt större del av mannens vardag. Utredningen visar att han under hösten 2025 inte bara ringde Säpo hundratals gånger utan även tog sig till myndighetens kontor vid flera tillfällen.

I inkomna tips och meddelanden återkom påståenden om att FRA bedrev olagliga operationer mot honom och att svenska myndigheter infiltrerats eller manipulerats.

Utredningen visar också att han försökte få gehör hos utländska aktörer. Bland de beslagtagna dokumenten finns material riktat till den finska säkerhetspolisen SUPO samt utkast till kontakter med utländska medier där han erbjöd omfattande dokumentation om vad han ansåg vara svenska myndigheters olagliga verksamhet mot honom.

Valet föll på Ryssland

Under sommaren 2025 började kontakterna med Ryssland. Enligt utredningen ringde han upprepade gånger till FSB:s officiella telefonnummer och påbörjade försök att få visum, uppehållstillstånd och politiskt skydd i Ryssland.

Enligt sina egna uppgifter hade Tellebond dessförinnan undersökt flera andra möjligheter att lämna Sverige. I förhör berättar han att han försökte skaffa ett iranskt pass genom kontakter i Turkiet och att han även sökte möjligheter att få skydd eller bosätta sig i USA.

Först när dessa alternativ inte ledde dit han önskade började Ryssland framstå som ett möjligt alternativ. Han har beskrivit Moskvaresan som ett försök att hitta en väg bort från den situation som han upplevde sig befinna sig i i Sverige.

När han senare reste till Moskva hade han redan i sina visumansökningar uppgett sin militära bakgrund. Han erhöll affärsvisum efter inbjudan från ett ryskt företag och ansökte samtidigt om uppehållstillstånd i landet.

Rastlös höst med resor utomlands

Moskvaresan skedde inte i ett vakuum. Utredningen visar att Tellebond under 2025 genomförde ett stort antal utlandsresor. Han reste bland annat till Finland, Norge, Turkiet, Tjeckien och USA vid flera tillfällen.

I USA besökte han bland annat Washington D.C., New York och andra orter. Enligt tidigare uppgifter i utredningen genomförde han också ett besök på det välkända spionmuseet Spy Museum i Washington.

I november påbörjades den resa som senare skulle stå i centrum för spionutredningen. Via Tallinn och Narva tog han sig in i Ryssland där han under närmare tre veckor bodde på olika hotell i Moskva innan han återvände till Sverige via Finland.

Säkerhetspolisen har i efterhand kartlagt resan genom hotellbokningar, banktransaktioner och geografisk positionering.

Möten med ryska säkerhetstjänsten

Enligt åtalet kulminerade kontakterna under november och december 2025. Åklagaren menar att Tellebond i Moskva försökte gå Ryssland tillhanda genom att erbjuda sig att lämna uppgifter av hemlig natur som han fått tillgång till under sin tidigare anställning inom Försvarsmakten. I utbyte ska han ha önskat skydd från svenska myndigheter och ett framtida ryskt medborgarskap.

Utredningen innehåller uppgifter om telefonsamtal till FSB före resan, kontakter med ryska företrädare i Moskva och positioneringsdata som enligt åklagaren placerar honom i närheten av FSB:s huvudkvarter vid Lubjankatorget.

Till skillnad från många andra spionmål råder det inte någon oklarhet om huruvida kontakter med ryska säkerhetsorgan förekom. I polisförhör har Tellebond själv berättat att han träffade personer som han uppfattade som företrädare för FSB under sin vistelse i Moskva.

Enligt hans egen redogörelse handlade kontakterna om hans situation i Sverige och hans önskan att få skydd undan vad han uppfattade som svenska myndigheters agerande mot honom. Han beskriver att han efter ankomsten till Ryssland fick kontakt med personer som ställde frågor om hans bakgrund och omständigheterna kring hans resa.

Sökte politisk asyl och militärt skydd

Enligt stämningsansökan begränsades förberedelserna inte till själva resan. Åklagaren hänvisar även till handlingar som rör ansökningar om uppehållstillstånd, begäran om politisk asyl och militärt skydd, ryskt skattekonto samt andra administrativa förberedelser för en framtid i Ryssland.

Säkerhetspolisen har också säkrat dokument, anteckningar och digitala sökningar som enligt åklagaren visar att han aktivt försökte etablera kontakt med ryska underrättelseorgan.

Bland de dokument som senare beslagtogs återfanns texter på både engelska och ryska där svenska underrättelse- och säkerhetsmyndigheter anklagades för infiltration, cyberoperationer och påverkansverksamhet riktad mot ryska intressen.

Ett av dokumenten var försett med den ryska vattenstämpeln ”секретно”, det vill säga ”hemligt”. Enligt utredningen hade Tellebond även sammanställt olika typer av rapporter och skrivelser avsedda för ryska myndigheter och säkerhetstjänster.

Bland de dokument som Säpo senare säkrade återfanns även skrivelser där svenska myndigheter anklagas för spionage, infiltration och cyberspionage riktat mot ryska intressen. Delar av materialet tycks ha varit utformat för att kunna överlämnas till ryska myndigheter.

Bland bevisningen finns även material från den statskontrollerade ryska tv-kanalen Russia Today där Tellebond förekommit i ett inslag. Det påstås i inslaget att Tellebond ska ha överlämnat någon information till Ryssland.

Förföljde FRA-anställd

Misstankarna mot Tellebond tog en konkret vändning i slutet av december 2025. En FRA-anställd skyddsvakt uppmärksammade då att han återkommande följdes av samma bil. Enligt åtalet ska Tellebond först ha följt mannen från arbetsplatsen till bostaden och därefter återigen förföljt honom på väg till arbetet några dagar senare.

Åklagaren menar att det rörde sig om en upprepad integritetskränkning och har därför även väckt åtal för olaga förföljelse. När polisen den 4 januari lokaliserade bilen greps Tellebond. I bilen påträffades bland annat datorutrustning, USB-minnen och dokument på ryska.

Polisens första åtgärder blev upptakten till en omfattande säkerhetsutredning. När bilen genomsöktes påträffades flera mobiltelefoner, elektronisk utrustning, lagringsmedia och dokument skrivna med kyrilliska bokstäver. Tellebond uppgav då att han nyligen återvänt från Ryssland och att resan hade samband med hans rådande situation.

Vid husrannsakningarna framträdde en bild av ett ovanligt omfattande beslag. Förutom datorer, telefoner, lagringsmedia och dokumentation påträffades ett paket som under häktningstiden hade skickats till Tellebond. Paketet innehöll sammanlagt omkring 90 fotanglar – små metallföremål avsedda att punktera fordonsdäck.

Säkerhetspolisen har dokumenterat fyndet i förundersökningen men någon offentlig förklaring till varför föremålen beställts har inte presenterats. Gripandet ledde till att Säkerhetspolisen tog över utredningen.

Åtal för försök till spioneri

Den 10 juni väckte Riksenheten för säkerhetsmål åtal mot Tellebond. Enligt stämningsansökan gjorde han sig skyldig till försök till spioneri genom att försöka röja uppgifter vars avslöjande skulle kunna skada Sveriges säkerhet. Alternativt yrkar åklagaren på ansvar för förberedelse till spioneri.

Förundersökningen tecknar samtidigt bilden av en person med långvarigt intresse för IT-säkerhet, cybersäkerhet och underrättelsefrågor. Tellebond har under åren varit registrerad på flera utbildningar inom bland annat IT-säkerhet, datakommunikation och programmering. Han har också arbetat i tekniska säkerhetsmiljöer och startat ett eget bolag med inriktning mot cybersäkerhet.

Åklagaren menar att just denna bakgrund gjorde honom intressant för ryska underrättelseaktörer. Åklagaren har kallat flera vittnen från Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

Centralt i målet är frågan om vilken typ av information Tellebond haft tillgång till under sin anställning och om uppgifterna varit av sådant slag att ett röjande skulle kunna innebära men för Sveriges säkerhet.

Tellebond förnekar brott.

Ny misstanke: Mordplaner från Moskva

Samtidigt som spionmålet närmar sig domstolsprövning har en ny och allvarlig brottsmisstanke vuxit fram.

I maj framkom att Tellebond även misstänks för stämpling till mord. Misstanken gäller händelser som enligt domstolshandlingar ska ha inträffat i december 2025, alltså under samma period som Moskvaresan.

Enligt åklagare Mats Ljungqvist var den tilltänkta gärningen riktad mot en person i Sverige och ska delvis ha planerats från Moskva. Vad som närmare ligger bakom misstanken är ännu inte offentligt redovisat.

Häktad på sannolika skäl

Till skillnad från spionmålet, där åtal nu väckts, befinner sig mordutredningen fortfarande i förundersökningsstadiet. Misstanken gäller stämpling till mord, vilket innebär att någon försökt förmå annan att begå mord eller på annat sätt planerat och förberett brottet tillsammans med andra.

Det handlar alltså inte om ett fullbordat mordförsök utan om en misstänkt planering. Stockholms tingsrätt har bedömt att misstankarna är så starka att Tellebond även häktats på sannolika skäl för detta brott medan utredningen fortsätter.

Även detta brott förnekar han.

Ny spionaffär med koppling till Iran

Fallet har väckt uppmärksamhet också därför att det påminner om den tidigare Iran-affären som spionerade för rysk underättelsetjänst.

De iranska bröderna Peyman och Payam Kia dömdes för att under lång tid ha försett den ryska militära underrättelsetjänsten GRU med hemliga svenska uppgifter. Peyman Kia hade haft kvalificerade befattningar inom både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen och dömdes senare till livstids fängelse för grovt spioneri.

LÄS MER: Försvarsmakten beordrades ”öka mångfalden” – anställde iranier som spionerade åt Ryssland

Liksom i det fallet har den nu åtalade mannen iransk familjebakgrund och hade tidigare fått anställning inom svensk försvarsverksamhet.

Mångfald före säkerhet

Kritiker har efter den tidigare Iran-affären i Säpo och Försvarsmakten argumenterat för att säkerhetsprövningar under en period inte alltid prioriterades lika högt som myndigheternas ambitioner att bredda rekryteringen och öka den etniska mångfalden.

Företrädare för den linjen menar att riskbedömningar i vissa fall kom att hamna i skymundan. Något belägg för att detta skulle ha haft betydelse i Tellebonds fall har dock inte presenterats.

LÄS ÄVEN: Iranska spionbröder får fängelse

Oavsett utgången i det pågående målet aktualiserar den nya spionhärvan åter frågan om hur personer med tillgång till känsliga säkerhetsuppgifter ska granskas, följas upp och säkerhetsprövas inom svenska myndigheter.

När rättegången nu inleds i Stockholms tingsrätt väntas domstolen få ta ställning till om Ramin Tellebond faktiskt försökte överlämna svenska hemligheter till Ryssland – eller om Moskvaresan hade ett annat syfte än det åklagaren påstår.