En gemensam insats som Polisen utfört tillsammans med Skatteverket och Försäkringskassan i den ökända stadsdelen Seved, där man utrett falska folkbokföringsadresser, har bland annat resulterat i att man upptäckt 6,5 miljoner kronor i felaktiga bidrag som annars skulle ha betalats ut.

Insatsen inleddes för ett år sedan och har varit fokuserade på bostadskvarteren runt Sevedsplan i Malmö, rapporterar Hem & Hyra.

Bland de omkring 100 lägenheterna man valde ut är de flesta hyresrätter varav hälften sedan granskades närmare. Syftet var att hitta felaktiga folkbokföringar som ligger till grund för brott och personer som skrivit sig på fel adress för att komma över någon form av bidrag. Skatteverkets utredare har även varit i kontakt med hyresvärdar i området.

LÄS ÄVEN: Gränspolisen larmar om ’spökpersoner’ som begår brott och utnyttjar svensk välfärd: ”Vi är chanslösa”

När insatsen nu är avslutad har fyra polisanmälningar om bidragsbrott gjorts, 6,5 miljoner kronor i felaktiga bidrag har sparats, 800 000 kronor har krävts tillbaka och 54 beslut om ändrad folkbokföring har fattats.

Parallellt samhälle

– Det här är skrivbordsutredningar och vi har inte varit ute och knackat dörr och kontrollerat. Det är ganska känsligt. Det här är ett klassiskt exempel på en parallellsamhällsstruktur, att man inte har koll på folkbokföringen. Har man ingen kontroll så föder det andra saker. Jag tycker att vi har gjort en god samhällsinsats och det är bra för området i övrigt, säger Fredrik Röiseth, chef på polisens regionala underrättelsecenter i region syd och samordnare för insatsen.

I och med de goda resultaten är det nu möjligt att man kommer använda samma metod även i andra områden.

LÄS ÄVEN: Utlänningar förskingrar miljoner med falska uppgifter – försvinner spårlöst

En tidigare granskning Hem & Hyra gjort visar att adressfusket i Sverige är utbrett och handeln med folkbokföringsadresser är omfattande. 200 000 personer beräknas vara skrivna på felaktiga adresser.

”Folkbokföringen närmast kollapsat”

I en debattartikel de tre före detta försäkringskassedirektörerna Stig Orustfjord, Gunnar Johansson och Erik Kärnekull publicerade på DN Debatt i januari konstaterade man att det krävs omfattande insatser för att få ordning på folkbokföringen.

Dagens modell med bosättningsbaserade bidrag menar trion är sedan länge förbrukad men fick sin slutliga knäck 2015 då folkbokföringens integritet inte längre kunde garanteras. I dag vet man inte vilka som tar sig in i landet och uppehåller sig här.

För att kunna säkerställa medborgarnas förväntan på en stabil och robust socialförsäkring, och för att motverka att misstron mellan olika grupper förvärras, kräver man att politikerna tar tag i frågan med samordningsnummer och bosättningsbaserade bidrag.