Kvinna som säger sig ha varit ”aktiv sympatisör” till partiet Komala i Iran åkte till Sverige på turistvisum. Strax innan hon skulle åka hem menar hon på att Irans underrättelsetjänst börjat söka efter henne. Eftersom hon ”finns med på bild på Komalas officiella hemsida” får hon nu uppehållstillstånd och flyktingstatus i Sverige av förvaltningsrätten i Stockholm. Rådmannen var skiljaktig och ville utvisa.

En kvinna från Iran nekades asyl i Sverige av Migrationsverket varefter hon överklagade till migrationsdomstol. I migrationsdomstolens dom kallas hon för A. Hon hävdar att Irans underrättelsetjänst börjat söka efter henne samtidigt som hon befann sig i Sverige med turistvisum för att hon varit ”aktiv sympatisör” till partiet Komala i Iran.

Till stöd för sitt påstående att hon bedrivit politiska aktivism efter att hon lämnat Iran och kommit till Sverige har kvinnan som skriftlig bevisning i målet lämnar in skärmdumpar från facebook, ett utlåtande från Komala Sweden och ett ”utdrag från partiets officiella hemsida där en bild på henne är publicerad”. Så här refererar migrationsdomstolen hennes asylberättelse:

Innan hon kom till Sverige var hon aktiv sympatisör till det kurdiska partiet Komala. Hon reste till Sverige efter att ha beviljats en turistvisering. Ungefär tio dagar innan att hennes visering gick ut fick hon ett meddelande från sin mamma om att hon och hennes make var eftersökta av underrättelsetjänsten.

Hon vågade då inte ringa sin mamma av rädsla för att telefonen skulle vara avlyssnad, men hon blev efter några dagar kontaktad av sin pappa på telefon. Han berättade då att underrättelsetjänsten hade besökt familjen och bl.a. visat upp en arresteringsorder samt berättat att de hade bevisning mot A i form av en inspelning med hennes röst och bild.

Hon utgår från att inspelningen gjordes på en fest som hon besökte några dagar innan hon lämnade Iran.

Bild på nätet ger asyl

Rättens tre nämndemän beviljar kvinnan uppehållstillsånd som flykting i Sverige med följande motivering:

Hennes engagemang har också med stor sannolikhet kommit till de iranska myndigheternas kännedom. Vid den bedömningen fäster domstolen särskild vikt vid att A finns med på bild på Komalas officiella hemsida och att denna hemsida bevakas av iranska underrättelsetjänsten. Hon har också uttryckt sina politiska åsikter på sociala medier.

Migrationsdomstolen anser sammanfattningsvis att A på grund av sina politiska aktiviteter i hemlandet och Sverige riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till Iran.

Rådmannen Linnea Andersson var skiljaktig och ville utvisa kvinnan. De tre nämndemännen Lars Bergh (C), Yohannis Gebre Hiwot (S) och Anne Källman (MP) fick dock igenom sin vilja att tilldela kvinnan flyktingstatus och uppehållstillstånd.

Domen har målnummer UM 8853-19 och utfärdades av förvaltningsrätten i Stockholm. Ladda ner domen här.

Rådmannens skiljaktiga mening

Rådmannen skriver bland annat att kvinnans berättelse om att hon är eftersökt av myndigheterna i Iran har ”trovärdighetsbrister” och att hon inte lämnat rimliga förklaringar till delar av sin berättelse.

Rådmannen tycker också det är konstigt att underrättelsetjänsten i Iran ska dröjt cirka sex månader från det att festen i Iran ägde rum till att hennes turistvisum i Sverige löpte ut innan de började eftersöka henne.

Vad gäller fotot på nätet som nämndemännen pekar ut som huvudskäl till att ge kvinnan asyl och kvinnans politiska aktivism i Sverige skriver rådmannen:

När det gäller A:s politiska aktivitet i Sverige anser jag vidare att aktiviteterna inte är av sådan art och omfattning att de sannolikt kommit till iranska myndigheters kännedom. Av det fotografi av henne som finns på Komalas officiella hemsida framgår inte heller vem hon är – hon är inte angiven med namn. Det är inte sannolikt att hennes aktiviteter kommit till myndigheternas kännedom.