Vid årsskiftet, närmare bestämt på lördagen, höjdes dieselpriset med en krona och tjugo öre per liter. Tio av dessa ören beror på höjd skatt medan resterande prisökning beror på en för världen unik svensk reduktionsplikt.

Reduktionsplikten är ett lagstadgat krav som innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska den procentuella användningen av traditionella bränslen för varje år som går. Reduktionsplikten för diesel höjdes vid årsskiftet från 26 procent till hela 30,5 procent. Och ökningarna planeras fortsätta i samma takt.

Socialdemokraterna har – med hjälp av alla partier utom Sverigedemokraterna – drivit igenom denna lag som innebär att reduktionsplikten kommer att fortsätta öka vid varje årsskifte fram till 2030. Lagen trädde i kraft den första augusti 2021 och således påbörjas höjningen redan nu.

Utöver reduktionsplikten har även drivmedelsskatten ökat med totalt 1,42 kronor per liter sedan 2015. Om priset på bensinmacken är 17,22 kronor per liter är skatten hissnande 10,18 kronor per liter.

Fortsatt enorma höjningar fram till 2030

Dessa höjningar kommer fortsätta fram till 2030 då partierna bakom lagen hoppas på en omfattande ökning av biobränslen. Se kommande ökningar enligt nedan.

2023 – 35%
2024 – 40%
2025 – 45%
2026 – 50%
2027 – 54%
2028 – 58%
2029 – 62%
2030 – 66%

I praktiken kommer detta innebära kraftigt höjda drivmedelspriser. Detta kommer i sin tur innebära prisökningar på inte minst matvaror som måste färdas samt produceras inom landet.

Samtliga partier i riksdagen, med Sverigedemokraterna som enda undantag, har röstat för denna lag och ligger därför bakom de hastigt stigande priserna på drivmedel.

Biodrivmedel har samtidigt fått kritik för att skada miljön, då känsliga biotoper som regnskog huggs ner för att tillverka biodrivmedlen. För något år sedan importerade Sverige 85 procent av landets biodrivmedel. Det finns även farhågor för att framställning av biodrivmedel skulle konkurrera med livsmedelsproduktion och leda till högre matpriser.