Brå: Därför undviker vi invandring i rapport om skjutningar

Brottsförebyggande rådet (Brå) kritiseras för att helt utelämna invandring och förövarnas ursprung i en ny rapport om skjutvapenvåldets utveckling i Sverige.
– Det finns säkert många saker som påverkar som vi inte haft möjlighet att ta in i den här rapporten, säger en av rapportförfattarna till Samnytt.

Det är regeringen som gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utreda hur skjutvapenvåldet i de kriminella miljöerna utvecklats ”sedan mitten av 00-talet”. Bland annat för att ”analysera vilka faktorer som kan ha haft betydelse för normförskjutningen inom den kriminella miljön”.

Och under förra veckan presenterades en 120-sidig rapport med namnet ”Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige”. Antalet skjutningar har ökat kraftigt medan åldern på dem som håller i vapnen minskat, är två slutsatser från rapporten som granskats av kriminologen Manne Gerell.

– När vi startade studien trodde vi att särskilt medialt uppmärksammade händelser skulle ha haft större betydelse för hur skjutvapenvåldet har utvecklats fram till 20-talet. Men det vi har sett är att vem som skjuts tycks ha större betydelse för om skjutningarna eskalerar, än hur skjutningen gått till, berättar Henrik Angerbrandt, en av rapportförfattarna, i en kommentar.

Inget om invandring

Däremot nämner rapporten ingenting om invandring eller förövarnas etniska eller kulturella härkomst. Något som bland andra Svenska dagbladets tidigare ledarskribent Per Gudmundsson uppmärksammar på det sociala mediet X.

”BRÅ-rapporten är kliniskt befriad från allt som har med invandrarproblematik att göra”, konstaterar han och tillägger senare:

”Jag kan inte komma ifrån känslan av att BRÅ gjort ett medvetet vägval. Man har valt bort den jobbiga delen av frågeställningen. Tyvärr får det konsekvenser för vilka åtgärder som föreslås, dvs användbarheten för beställaren (regeringen!).”

Henrik Angerbrandt menar emellertid att förövarnas eventuella bakgrund inte ansetts intressant för rapporten.

– Det är inte den typen av rapport som vi har gjort. Vi har inte tittat på individuell nivå. Vi har inte tittat på utländsk bakgrund och vi har överlag inte tittat på socioekonomiska faktorer, säger Angerbrandt till Samnytt.

Omöjligt att ha med allt

Henrik Angerbrandt påpekar därefter att det inte funnits möjlighet att ta med allt i en rapport om skjutningar, och att invandring är en faktor som hoppats över den här gången.

– Vi tittar på en aspekt av hur skjutvapenvåldet utvecklats. Vi tittar på hur den kriminella miljön förändrats där skjutvapenvåld används. Vi tittar tjugo år tillbaka i tiden, och det är omöjligt att ge en helhetsbild av allt som händer under tjugo år. Det finns säkert många saker som påverkar som vi inte haft möjlighet att ta in i den här rapporten. Det här är ett bidrag till ett kunskapsunderlag, säger han.

Det är inte bara att många av dem som begår skjutningarna har utländsk bakgrund, utan även att många av skjutningarna styrs från utlandet. Ni har ju med ett kapitel med ”Möjliga åtgärder för att reducera skjutvapenvåldet”, är det då inte intressant att titta på att det sitter personer nere i Turkiet och Irak och beordrar skjutningar i Sverige?

– Jag är lite orsäker på hur du menar, men vi skriver om en geografisk spridning och att man befinner sig utomlands eller har kontakter över Sverige.

– De åtgärder som vi pekar på är de här övergripande så man ser hur den kriminella miljön förändras. Vi ger inga specifika åtgärdsförslag, utan det vi gör är att följa upp om det som görs faktiskt fungerar. Vi pekar på att man behöver vara lite framåtblickande i arbetet och ha uppdaterad kunskap om hur miljön förändras, även då vapentillgång, införsel och den typen av frågor. Inom detta ryms även att konfliktdrivande aktörer sannolikt kan befinna sig utomlands. Man behöver komma åt dem också, men exakt hur det ska göras i samarbete med andra länder går vi inte in på.

Så det var inte relevant, menar du, för den här rapporten att titta på var förövarna kommer ifrån?

– Vi har inte det underlaget i den här rapporten, och utifrån det uppdrag vi har om att se hur skjutvapenvåldet har utvecklats i förhållande till kriminella konflikter och den kriminella miljön, svarar Henrik Angerbrandt.