Nyligen inleddes en hungerstrejk bland migranter på anstalten Storboda i Rosersberg i norr om Stockholm. Där sitter brottslingar som avtjänat sitt fängelsestraff i avvaktan på utvisning samt migranter som fått avslag på asylansökan men som är för våldsamma för att ha på Migrationsverkets förvar eller anförtro vistelse i frihet under anmälningsplikt.

Migranterna är missnöjda med att det drar ut på tiden att verkställa utvisningarna och menar att de borde slippa sitta inspärrade under tiden och i stället få vistas fritt i det svenska samhället. Orsakerna till dröjsmål är flera, inte sällan att migranterna själva obstruerar men det senaste året också restriktioner i hemländerna relaterade till covid-epidemin.

Gör allt för att de utvisade ”inte ska må dåligt”

Magnus Jonsson är ställföreträdande kriminalvårdschef på anstalten och bedyrar för statstelevisionens reporter att man gör allt som står i anstaltsledningens makt för att ingen av de intagna ”mår dåligt”. För den som ändå gör det står ett läkarteam redo att rycka in, berättar Jonsson

– Ovissheten och att behöva sitta och vänta är jobbig, förklarar han.

Gränspolischefen: ”Jag har stor förståelse”

Och han får medhåll från gränspolisens tillförordnade högsta chef Natalya Carlsson, som själv kommit som migrant till Sverige. I en kommentar till SVT som är bekymrade över de hungerstrejkandes situation säger hon sig ”givetvis ha stor förståelse” för att de intagna agerar som de gör.

Skulle de strejkande få igenom sina krav och släppas ut i samhället i avvaktan på verkställelse av utvisningen, då undrar statsreportern om de i så fall får tillräckliga ekonomiska bidrag eller om de är ”statslösa och rättslösa”. Gränspolischefen menar att det lutar åt det senare och ser risker med att bidragen inte är frikostigare än vad de är idag.

– Man har inte många rättigheter i samhället. Givetvis kan det bidra till att personerna faller i brottslighet. Det är det som gör att skuggsamhället växer i Sverige, förklarar hon på bruten svenska.

Har tidigare uttryckt sig på liknande sätt

I juni publicerade Dagens Nyheter en artikel om familjer från Afghanistan som fått avslag på sina asylansökningar men inte frivilligt vill återvända hem och därför hamnat i ett slags limbo i Sverige. Migrationsverket har också fattat beslut om att inga beslut om utvisning till Afghanistan längre ska verkställas.

Natalya Carlsson uttryckte sig även då på liknande sätt om den rättslöshet och de svårigheter som hon menar att de här personerna lever med och den risk det innebär att de börjar begå brott.

– Det är väldigt få rättigheter som personer med lagakraftvunna beslut om utvisning har i det svenska samhället. De legala möjligheterna är stängda för att försörja sig vilket kan leda till att vissa tar sig till svartarbete eller kriminalitet. De personerna kan bli utsatta för brott och dra sig för att kontakta polisen. Det är väldigt viktigt att vi tänker på att de personerna kan hamna i ett skuggsamhälle och bli väldigt utsatta, vilket är väldigt allvarligt.

Älskar andra kulturer

I sin profil på Linkedin skriver Natalya Carlsson att hon ”älskar att lära sig nya kulturer”. Hon har tidigare bland annat arbetat som gruppchef på polisens nationella operativa avdelning, Noa.