Elva män som åtalats för våldsamt upplopp i Stockholmsförorten Rinkeby friades dagen före julafton. Det framgår av en uppmärksammad dom från Solna tingsrätt.
– Jag kastade stenen. Men det var inte i avsikt att träffa, berättar en av de nu friade männen.

Det är under långfredagen den 15 april i år som politikern och debattören Rasmus Paludan besöker Stockholmsförorten Rinkeby. Där tänder han eld på ett exemplar av koranen under en tillståndsgiven manifestation på torget.

Flera muslimer som är på väg till fredagsbönen i moskélokalen i närheten provoceras av tilltaget. De samlas runt Paludan och poliserna som skyddar manifestationen och skriker uppretat.

”Allahu akbar”

Fler och fler strömmar till Rinkeby torg och stämningen blir allt mer hotfull. Några börjar skrika ”Allahu akbar” och tar upp stenar som de kastar mot poliserna och Paludan.

Situationen bedöms vara så allvarlig att polisen beslutar avbryta sammankomsten. Paludan förs in i en av Säkerhetspolisens särskilda skyddsbilar och bilen träffas av flera stenar när den kör från torget. Flera poliser skadas av stenarna.

Skador på skyddsbilen. Foto: Polisen
Skador på skyddsbilen. Foto: Polisen
Skador på skyddsbilen. Foto: Polisen
Blåmärke på armen på polisman som träffats av sten. Foto: Polisen

Trots den kaotiska situtionen i den utsatta förorten lyckas polisen gripa flera av stenkastarna på bar gärning.

”Jag följde med strömmen”

Flera av de gripna erkänner i förhör att de kastat sten. Två av dem är de pakistanska bröderna Noman och Rehman Tariq. I polisförhör berättar båda att de kastade sten på polisen

– Jag erkänner att jag protesterat mot den som angriper vår religion. Anses det vara ett brott, så erkänner jag det, säger Rehman.

Noman och Rehman Tariq. Foto: Polisen

Hans storebror Noman förklarar i polisförhör att de är nya i Sverige och inte visste att det är förbjudet att protestera genom att kasta sten. Han säger att han ”drogs med i stämningen” och började kasta sten när andra gjorde det.

Turken Mehmet Dölek, svensk medborgare sedan 2001, ger en liknande skildring.

– Ja, jag erkänner brott. Jag kastade stenen. Men det var inte i avsikt att träffa, vilket jag heller inte gjorde. Jag följde med strömmen, berättar han.

En tredje person som erkänner att han angripit Paludan och polisen är kirgizern Sherzod Ergashov, som saknar uppehållstillstånd i Sverige. Han säger i polisförhör att han kastade ”lite grus”.

Sherzod Ergashov. Foto: Polisen

Irakiska bröder

Två andra som deltar i attackerna mot Paludan och polisen är brödraparet Omar och Ali Al-Dulaimi. Båda pekas ut som ”anstiftare” eller ”anförare” av upploppet.

Ali erkänner i polisförhör att han kastat en sten mot Paludan medan storebror Omar vägrar svara på polisens frågor.

Omar och Ali Al-Dulaimi. Foto: Polisen

Två andra som polisen lyckas gripa är turken Hamza Reband, svensk medborgare sedan 2006, samt Reband Hussein, född i Sverige som irakisk medborgare men svensk medborgare sedan 2007.

Båda två grips på bar gärning när de tar upp stenar och kastar dem på polisen.

Hamza Hamurcu och Reband Hussein. Foto: Polisen

Övriga åtalade är jordaniern Maher Al Qaisi, svensk medborgare sedan 2014, samt turkarna Gültekin Kalender och Ersin Korkmaz, vilka båda är svenska medborgare sedan 90-talet.

Frias

Domen mot de elva upploppsmakarna drar ut på tiden. Först i fredags, dagen före julafton, kommer beskedet. Alla elva frias.

Solna tingsrätt menar att de elva åtalade inte ”gått till förenat våld mot person eller egendom”, utan att varje stenkastare agerat på egen hand. Detta trots att flera av de åtalade själva hävdar motsatsen. Dessutom tycker domstolen inte att det är klarlagt vad de åtalade kastat sina stenar på.

Den ende som döms för händelserna under korankravallerna i Rinkeby är Rehman Tariq. Han döms till dagsböter för våldsamt motstånd i samband med polisens ingripande mot honom.

Solna tingsrätt är tidigare känd för den så kallade shariadomen som avkunnades 2018. Då friade två islamistiska domare en irakier som åtalades för kvinnomisshandel. Mannen ansågs komma från ”en bra familj, till skillnad från hennes”, menade tingsrätten då.