De skrev när Samnytt stämdes – men teg när den friande domen kom

När Samnytts tidigare ansvarige utgivare Mats Dagerlind ställdes inför rätta för förtal uppmärksammades processen av både branschtidningen Journalisten och lokaltidningen Mark-posten. Men efter att tingsrätten ogillat åtalet i sin helhet har ingen av redaktionerna rapporterat om den friande domen. Den uteblivna uppföljningen väcker frågor om nyhetsvärdering – och om hur mediebilden formas när anklagelser får större genomslag än rättsliga utfall. Samnytt har kontaktat Journalisten och Mark-posten.

När en klimataktivist väckte åtal mot Samnytts dåvarande ansvarige utgivare rapporterade flera medier om rättsprocessen. I rapporteringen beskrev branschtidningen Journalisten och lokaltidningen Mark-posten Samnytt med politiska etiketter, där tidningen bland annat benämndes som ”högerextrem” och ”högerpopulistisk”.

När målet senare avgjordes fann tingsrätten inte att publiceringen utgjorde förtal. Åtalet ogillades i sin helhet och den tidigare ansvarige utgivaren friades på samtliga punkter.

LÄS ÄVEN: De formade det falska narrativet – nu avgörs sanningen i valet

I en kommentar efter domen beskrev Mats Dagerlind utgången som en tydlig upprättelse och sade att det var ”oerhört skönt” att bli friad efter processen.

Jag kommer inte att svara på några frågor till Samnytt, för ni är ingen seriös publikation.

Csaba Bene Perlenberg, ansvarig utgivare Mark-posten

Trots att rättsprocessen därmed fått ett slut har varken Journalisten eller Mark-posten publicerat någon uppföljning om domens utfall.

LÄS ÄVEN: Mats Dagerlind om segern mot klimataktivisten: ”Oerhört skönt”

”Jag håller på med en grej här också så jag måste lägga på”

Att rapportera om anklagelser men inte om friande domar kan få konsekvenser för hur en aktör uppfattas av läsare. Mediebilden formas inte bara av vad som publiceras – utan också av vad som utelämnas.

Särskilt i de fall där rapporteringen innehåller politiska etiketter väcks frågor om ansvar för att ge en korrekt och fullständig bild när rättsläget förändras.

Varför vill du att jag ska svara på det?

Hanna Lundquist, journalist på branschorganisationens tidning Journalisten

Samnytt kontaktar journalisten Hanna Lundquist på branschorganisationens tidning Journalisten och ställer frågan:

Du rapporterade när Samnytt stämdes för förtal. Varför valde du att inte rapportera när domstolen senare friade på samtliga punkter?

– Jag får nästan kolla upp det, för jag känner inte igen det. Så jag kan inte svara på rak arm, varför vi inte har gjort det. Jag har inte medvetet valt bort det, men jag kommer inte ihåg faktiskt.

Rent principiellt, om man publicerar en nyhet som går ut på att någon har stämt en tidning, och det handlar om stora belopp, och att tidningen sedan friats, finns det inte då ett nyhetsvärde i att skriva om att tidningen friats på alla punkter?

– Jag måste kolla på fallet. Jag har det inte aktuellt i huvudet.

LÄS ÄVEN: Samnytt frikänns från förtal av klimatextremist

Men det är inte svårare än så. En part stämde och den andra parten vann.

– Men jag måste ändå kolla på det.

Det låter som att du inte vill svara på frågan.

– Varför vill du att jag ska svara på det?

LÄS ÄVEN: Åklagaren beslagtog journalistens dator och mobil – stoppas av domstol och anmäls nu för tjänstefel

Jag håller på och skriver en hel del om journalistik nu och det finns ju en debatt som handlar om vinklingar…

– Då skulle jag hänvisa dig till vår utgivare om den prioritering vi har gjort. Jag måste kolla på det för jag kommer inte ihåg det här fallet.

Du vill inte svara?

– Jag håller på med en grej här också så jag måste lägga på.

”Ni är inte seriösa”

När Samnytt kontaktar ansvariga utgivare Csaba Bene Perlenberg på Mark-posten blir oviljan att svara ännu mer tydlig.

LÄS ÄVEN: När statsmedierna och DN ruttnar – och ersätts av det fria ordet

Csaba Bene Perlenberg har en bakgrund som främst opinionsjournalist och har jobbat på flera dagstidningar; Hallandsposten, Dagens Nyheter, GT och Expressen/Kvällsposten, Gefle Dagblad, Jönköpings-Posten och flera andra redaktioner runt om i landet.

Närmast kommer han från uppdraget som biträdande politisk redaktör på Helsingborgs Dagblad / Sydsvenskan. Under fem år var han även ordförande för Publicistklubben Södra.

Ni rapporterade ju att…

– Vänta nu, vem skriver du för?

Jag är journalist och skriver för Samnytt, och ni har ju tidigare publicerat en artikel om…

– Jag kommer inte att svara på några frågor till Samnytt, för ni är ingen seriös publikation.

Därefter slänger Perlenberg på luren.

Senare på eftermiddagen fick vi ett kort svar från Perlenberg att artikeln hade uppdaterats och samtidigt lagts bakom betalvägg. Men vi fick inga övriga svar eller kommentarer.

LÄS ÄVEN: Vreden växer i skuggan av journalistikens svek

Branschorganisationens tidning Journalisten har i skrivande stund ännu inte svarat Samnytt.

Samtidigt illustrerar händelseförloppet en större fråga om hur mediebilder formas. När anklagelser ges utrymme men friande domar utelämnas lever misstanken kvar – även när domstolen har sagt sitt.

För läsaren handlar det i slutänden inte bara om vad som publiceras, utan om helheten. Förtroendet för journalistiken bygger på att även utgången redovisas när ett rättsfall får ett tydligt slut.

När uppföljningen uteblir blir det samtidigt möjligt att dra slutsatser om vilka perspektiv – och vilken politisk hemvist – som kan prägla rapporteringen.

Dagerlind: ”Lägsta krav på yrkesheder”

Samnytts tidigare ansvarige utgivare och numera politiske redaktör Mats Dagerlind kommenterar händelsen med följande ord.

”Agerandet och bemötandet lämnar mycket i övrigt att önska i fråga om pressetik och konsekvensneutralitet. Man pekar ut någon som högerextrem och brottslig och underlåter sedan att rapportera om friande dom. Man anklagar Samnytt för att inte vara en seriös tidning och uppträder sedan själv nedanför gränsen till lägsta krav på yrkesheder.

Valet att tala respektive tiga och etikettera parterna i det här målet återspeglar också en bakvänd rättssyn inom mediaetablissemanget. Jag lawfare-åtalades för granskande journalistik i ett civilmål av en företrädare för en grupp som satt i system att exempelvis blockera trafiken som metod att få uppmärksamhet för sitt budskap.”

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Nya lagen kan döda oberoende journalistik”