I dagarna släppte Statistiska Centralbyrån, SCB, siffror baserade på folkbokföringsuppgifter om Sveriges befolkningssammansättning 2017. Räknat bara från millennieskiftet har det skett en dramatisk förändring vad gäller invånare med svensk respektive utländsk bakgrund. Medan invandrarna ökat med drygt 1,2 miljoner har svenskarna minskat med drygt 20 tusen eller drygt 130 tusen, beroende på hur man räknar.

Författarna till de uppmärksammade böckerna ’Invandring och mörkläggning’, Gunnar Sandelin och Karl-Olov Arnstberg har i samarbete med Affes Statistikblogg tagit fram diagram som åskådliggör befolkningsförändringen utifrån SCB:s färska siffror.

I det första diagrammet nedan har personer med en utrikes och en svenskfödd förälder fördelats lika mellan utländsk och svensk bakgrund. Resultat blir då att Sveriges befolkning ökat med 1 262 841 invandrare medan svenskarna minskat med 21 917 personer.

Om man differentierar ytterligare så att utrikes födda, personer med två utrikes födda föräldrar, personer med en utrikes född och en svenskfödd förälder och personer med två svenskfödda föräldrar får varsin stapel i diagrammet, ser vi att utrikes födda, dvs första generationens invandrare utgör den i särklass största andelen med 876 287 personer. Näst störst är gruppen födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar, dvs andra generationens invandrare, som ökat med 276 138 personer.

Även inom gruppen födda i Sverige med en svenskfödd och en utlandsfödd förälder har det skett en ökning på 220 832 personer. Gruppen födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar är den enda grupp som inte ökat. Det har tvärtom minskat med 132 333 personer.

Sandelin och Arnstberg har tillsammans med Affes Statistikblogg också skärskådat invandringsstatistiken och konstaterar att ”det är en skröna” att Sverige idag för en stramare asylpolitik med en invandring på EU:s miniminivå.

2017 beviljade Sverige drygt 36 000 uppehållstillstånd till asylsökande. Det är tre gånger så många tillstånd som de övriga nordiska länderna beviljade tillsammans. I runda tal beviljar våra nordiska grannländer bara en tiondel så många asylansökningar som Sverige. Tillströmningen av nya asylansökningar till Sverige under 2017 var dubbelt så hög som övriga Norden tillsammans.

Det totala antalet beviljade uppehållstillstånd under 2017 var 135 459. Det inkluderar förutom asylsökande som fått stanna även anhöriga till asylsökande, andra anhöriga, arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES och gäststuderande. Det är den näst högsta siffran någonsin, endast överträffad av den för 2016 då fler än 150 000 personer fick uppehållstillstånd, varav 71 000 asylsökande.

Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet asylansökningar dessutom att öka igen när den tillfälliga lagen upphör i mitten av 2019. För varje asylsökande som får uppehållstillstånd kan man också i snitt räkna med en anknytningsperson som anhöriginvandrar. Den asylrelaterade invandringen är alltså dubbelt så stor jämfört med siffran för asylsökande som fått uppehållstillstånd.

Regeringen vill därutöver bevilja uppehållstillstånd till cirka 9000 migranter i gruppen ”ensamkommande flyktingbarn” som redan gått igenom asylprocessen och av olika skäl – oftast därför att de lämnat felaktiga uppgifter om ålder och skyddsbehov – fått avslag.

Som framgår av diagrammet ovan, som är en illustration av Migrationsverkets senaste prognos från februari, fortsätter den exceptionellt höga utomeuropeiska invandringen. Under åren 2018 t o m 2021 rustar Migrationsverket för att klara av sammanlagt 440 000 nya ansökningar fördelat på 122.000 asylsökande, 167.000 anhöriga och 151.000 arbetskraftsinvandrare. Tillkommer gör också ansökningar om förlängda uppehållstillstånd för de som har tillfälliga sådana. Med dessa inräknade ökar antalet ärenden till 635 000.

Avgjorda ärenden som överklagas är då inte inräknade. Dessa ökar också kraftigt och har tredubblats på bara några år. Det rör sig om i varje fall 30 000 till 40 000 ärenden om året.