Energimyndigheten har tagit fram en krisplan för att möta de allvarliga konsekvenserna av den elkris som den avgående socialdemokratiska regeringen orsakat. När kylan slår till i vinter och energiförbrukningen stiger kan elen i privata hushåll stängas av – utan förvarning.

Det politiska arvet efter två mandatperioder av rödgrön energipolitik med nedlagd kärnkraft, felsatsning på vindkraft, eftersatt underhåll av infrastrukturen för distribution av el och den ogenomtänkta utformningen av elmarknaden har försatt Sverige i ett tillstånd av djup elkris.

Till dess en ny regering har tillträtt och kan vidta politiska åtgärder faller det på Energimyndigheten att utifrån rådande förutsättningar få en krisplan på plats inför vintern när kylan slår till och elbehovet stiger. Alla kommer att drabbas men de verkligt stora förlorarna ser nu ut att bli de privata hushållen.

Strömmen stängs av – utan förvarning

Vid sidan av att maktlöst se sina elräkningar skjuta i höjden till extrema prisnivåer kommer man periodvis att tvingas leva helt utan el i hemmet när den behövs som mest. En av punkterna i den krisplan som Energimyndigheten tagit fram är nämligen att elen ska kunna stängas av för bostäder när elförbrukningen i landet är hög.

Avstängningarna ska också ske helt utan att hushållen förvarnas och trots att det strider mot de elavtal som kunderna tecknat med elbolagen.

– Från att ordern kommer ska det ske på 15 minuter, berättar Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré.

Ny regering kan häva krisen om viljan finns

För att detta ska bli tillåtet krävs ett regeringsbeslut. Den sittande expeditionsministären efter Magdalena Anderssons besked om att S-regeringen avgår har dock inte befogenhet att fatta beslut med så genomgripande samhällskonsekvenser.

För en tillträdande blågul regering där Sverigedemokraterna får inflytande under vallöftet om att sätta Sverige främst finns andra alternativ än att stänga av strömmen för de svenska hushållen.

Man kan minska exporten av el till utlandet och prioritera den svenska elförsörjningen. Det skulle finnas en stor riksdagsmajoritet för detta då även Vänsterpartiet gick till val på en sådan förändring. Det kräver dock att Sveriges regering och riksdag har politiskt kurage att ta en dust med EU.

Förklaringar till höga elpriser och elbrist ifrågasätts

I den politiska debatten har det talats om att Sverige egentligen har elöverskott men inte så mycket om att detta överskott och mer därtill exporteras så att elbrist uppstår i landet. Att elpriserna i södra Sverige är mångdubbelt högre än de i norr förklaras med brister i stamnätet för att med kraftöverföring kompensera för det bortfall i närproducerad el som blivit konsekvensen av de rödgröna politiska besluten att lägga ned kärnkraften i södra Sverige.

Eftersom Sverige samtidigt exporterar enorma mängder el förbi södra Sverige och ned till kontinenten ifrågasätts om det verkligen är den begränsade kapaciteten i stamnätet som är orsaken. Kritiker pekar i stället på indelningen av landet i elområden och hur elpriserna trissas upp, inte av ökade produktionskostnader utan genom sammankopplingen av det svenska elnätet med utlandet och hur prissättningen på marknadsplatsen Nordpool fungerar när efterfrågan på el är större än tillgången i andra länder.

Svenskarna, i synnerhet de i söder, betalar genom de här mekanismerna ett extremt överpris för elen. De stora vinnarna är elproducenterna vars vinstmarginaler har mångfaldigats och staten vars intäkter från moms och punktskatter på el har ökat med många miljarder.

”Putinpriser” eller ”sossepriser”

Den avgående S-regeringen har under valrörelsen och dessförinnan förnekat sitt eget ansvar för den uppkomna elkrisen. I stället har man talat om ”Putinpriser” i motsats till de ”sossepriser” eller ”Magdalenapriser” de har kallats i folkmun. Sveriges beroende av rysk energi är väldigt liten och sanktionskriget mellan EU och Ryssland efter Putins invasion av Ukraina skulle inte behöva påverka Sverige annat än ytterst marginellt.

Utöver total strömlöshet ingår hårda besparingsåtgärder i Energimyndighetens krisplan. Man hoppas på att de ska kunna genomföras på frivillig basis men i andra länder har lagar aviserats med böter och till och med fängelse för den som fortsätter att använda el som tidigare.

Hushållen uppmanas till hård elransonering

Uppmaningarna till svenska folket innefattar sådant som att vara mindre noga med hygienen och bara duscha om det är absolut nödvändigt, att skruva ned inomhustemperaturen och ha ytterkläder på sig inomhus, att köra tvättmaskinen på natten även om det stör ens egen och grannarnas nattsömn med mera. Att sova i en koja under köksbordet är ett annat tips som lanserats på fullt allvar.

Trygghetsskapande gatubelysning kommer också att släckas ned med ökad risk för trafikolyckor, rån och våldtäkter. Företag uppmanas släcka alla sin reklamskyltar och landets ishallar ska stängas ned till alla hockey- och konståkningsintresserades besvikelse. I simhallarnas bassänger ska det vara kallvatten.

Svenska kraftnät har till följd av den politiskt skapade elkrisen uppdaterat risken för eleffektbrist i landet från ”låg” till ”reell”. Att helt stänga av strömmen är sådant som förknippas med u-länder och vore helt unikt i ett utvecklat land som Sverige

– Det är en ovanligt ansträngd situation vi ser just nu. Frånkoppling på grund av eleffektbrist har aldrig inträffat, säger Astrid Fell, som varit med och tagit fram Energimyndighetens krisplan.

Lägger över ansvaret på medborgarna

Ansvaret och skulden för om krisplanens hårdaste åtgärder med avstängd el för hushållen sätts i verket läggs nu på hushållen själva. Enligt resonemanget är det upp till medborgarna att sluta använda el på den i-landsnivå vi vant oss vid, annars får vi skylla oss själva om strömmen stängs av.

– Om vi kan få ner förbrukningen i landet under den perioden, då minskar också risken för att Svenska kraftnät tvingas beordra manuell förbrukningsfrånkoppling, säger Tony Abaji, projektledare vid Energimyndighetens enhet för trygg energiförsörjning.

Energimyndighetens krisplan uppges vara klar att lansera redan om ett par veckor. En förutsättning är dock att man får klartecken från den nya blågula regeringen, vilket är mindre sannolikt, eller av Magdalenas expeditionsministär om regeringsbildningen drar ut på tiden, vilket är mer troligt.