I sommar träder EU:s migrations- och asylpakt i kraft – ett omfattande samarbete på migrationsområdet inom EU som regleras i tio rättsakter. På Diskrimineringsombudsmannen, DO, befarar man att det kommer att leda till risk för diskriminering och säger därför nej.
Det nya regelverket börjar tillämpas från och med den 12 juni och kommer bland annat att styra hur asylprocessen i EU ska gå till, hur migranter ska kontrolleras vid gränsen och vad medlemsstaterna ska göra om många kommer till EU på samma gång.
Lagstiftning, processer och hantering av migration i EU-länderna ska harmoniseras och för svensk del handlar det främst om införandet av screening och asylgränsförfarande, en mer integrerad asyl- och mottagningsprocess samt att tillsammans med andra EU-länder bygga upp en gemensam planering och hantering av migrationen till EU.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
När en migrant kommer till EU:s yttre gräns ska likadana kontroller i alla EU-länder att göras genom så kallad screening. Personens identitet liksom hälsa ska fastställas samt eventuella sårbarhet ska undersökas och en säkerhetskontroll göras genom slagningar i register med mera. Resultaten utgör sedan underlag för asylprocessen. Informationen kan också användas för att åstadkomma en rättvis fördelning mellan EU-länderna.
LÄS ÄVEN: Östeuropeiskt nej till EU:s migrationspakt
Efter screeningen avgörs vilket förfarande som den sökande ska prövas i. Antingen asylförfarande, som liknar dagens prövning där asylskälen prövas inom sex månader, eller asylgränsförfarande som gäller personer där man redan från screeningen gör bedömningen att de sannolikt inte kommer få sin ansökan beviljad. De betraktas då inte som inresta och måste bo på särskilda gränsnära boenden och vara tillgängliga för prövningen. Processen ska ske nära gränsen och snabbt – klar på tre månader inklusive överklagande. För den som får avslag finns ett särskilt återvändandeförfarande och inom tre månader ska personen ha utvisats.
DO säger nej
Nyligen meddelade DO att man avstyrker utredningens förslag om hur svensk rätt ska anpassas till de förordningar som ingår i EU:s migrations- och asylpakt samt hur det nya omarbetade mottagandedirektivet ska genomföras:
Det är uppenbart att de förslag som läggs fram innebär stora risker för diskriminering. Det är därför av central betydelse att hela regelverket underställs en effektiv tillsyn som särskilt beaktar riskerna för diskriminering.
DO uppmanar därför regeringen att skyndsamt genomföra de föreslagna ändringarna i diskrimineringslagen så att DO:s tillsyn fullt ut omfattar offentlig verksamhet, bland annat Migrationsverkets och Polismyndighetens verksamheter.
Vidare skriver DO att det föreslagna genomförandet av EU:s asyl- och migrationspakt innebär ”betydande inskränkningar i rättigheter som borde vara självklara och grundläggande för Sverige som rättsstat”.
De förslag som läggs fram i promemorian berör människor som kommer till Sverige för att söka internationellt skydd, vilket nästan alltid sammanfaller med att de har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Det är mot denna bakgrund av största vikt att förslagen analyseras ur ett diskrimineringsperspektiv för att säkerställa att den lagstiftning som nu föreslås inte leder till diskriminering eller hindrar allas tillgång till lika rättigheter och möjligheter.
DO anser också att det i ”konsekvensanalysen saknas en intersektionell analys om hur diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet samverkar med diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder”.
LÄS ÄVEN: Kristersson och Meloni i samarbete om ”migrationens utmaningar”
