I februari föreslog en utredning att två nya brott införs: deltagande i en kriminell sammanslutning och samröre med en kriminell sammanslutning. Enligt Tidöregeringen och justitieminister Gunnar Strömmer (M) kan det bli en viktig del i arbetet med att trycka tillbaka gängkriminaliteten men på DO säger man nej.
Utredaren Hans Harding förslår ett straffansvar för själva deltagandet i och samröret med en kriminell sammanslutning. Enligt utredningen innebär förslagen ett nytt värdefullt verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Det blir möjligt att ingripa mot alla som deltar i kriminella sammanslutningar och mot dem som möjliggör deras brottsliga verksamhet.
– Alldeles för länge gjordes alldeles för lite för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten i Sverige. En kriminalisering av deltagande i – och samröre med – kriminella nätverk kommer bli helt centralt när vårt samhälle ska fortsätta flytta fram positionerna mot gängen. Det handlar om att komma åt de som rör sig i och runt nätverken, och inte minst de gängtoppar som styr och beställer grov brottslighet. Steg för steg gör vi det svårare att vara kriminell och tryggare för alla skötsamma människor. Det handlar om rättvisa, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: DO: Nej till återkallade uppehållstillstånd
I december beslutade regeringen om en proposition i vilken föreslås att föreningsfriheten ska få begränsas i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. En sådan grundlagsändring är en förutsättning för den kriminalisering som föreslås i betänkandet.
DO säger nej
En av remissinstanserna är Diskrimineringsombudsmannen, DO, som nu sagt sitt. Myndigheten säger sig dela utredningens beskrivning av att organiserad brottslighet är ett allvarligt problem och att det är angeläget att vidta åtgärder för att förebygga, förhindra och bekämpa den, men avstyrker förslaget i dess nuvarande utformning med motiveringen att det riskerar att leda till ökad diskriminering och att den innehåller en bristfällig konsekvensanalys.
– När bestämmelser lämnar utrymme för tolkning och skönsmässiga bedömningar på det här sättet ökar risken för diskriminering. Att bestämmelserna delvis kriminaliserar vardagsnära handlingar som att ge råd och hyra ut egendom ökar risken för att personer felaktigt misstänks för brott på felaktiga grunder, som till exempel har att göra med var de bor, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius.
LÄS ÄVEN: Regeringens utredare säger nej till sänkt straffmyndighetsålder
Enligt DO kan vad man kallar diskriminerande etnisk profilering och annan diskriminering få stora konsekvenser både för enskilda individer och för samhället i stort. Det sägs också kunna påverka individens förtroende för myndigheter och till exempel försvåra polisens möjligheter att bedriva ett effektivt och förankrat brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete.
DO konstaterar också att förslaget kan leda till att fler barn utsätts för ingripande åtgärder och dömas till frihetsberövande påföljder och att detta även kan komma att gälla barn under 15 år.
– När nya straffbestämmelser föreslås som kan omfatta 13- och 14-åringar är det viktigt att konsekvenserna för denna grupp utreds noga. Detta har inte gjorts i utredningen. I den fortsatta beredningen är det viktigt att de sammantagna konsekvenserna för barn och unga analyseras ytterligare.
LÄS ÄVEN: DO: Språkkrav för uppehållstillstånd är för mycket begärt
