Samhällsnytt rapporterade häromdagen om ett uppmärksammat fall gällande tvångsäktenskap. En 13-årig flicka skulle bli bortgift med en äldre man men hovrätten dömde inte för tvångsäktenskap utan endast förberedelse till det, med motiveringen att inget äktenskap faktiskt ingåtts, enligt gruppens egna regler. Det blev upprörda reaktioner på sociala medier. Samhällsnytt har ringt en av domarna i fallet.

Det är hovrättsrådet Anna-Karin Karlbom vid Hovrätten för Västra Sverige som vi talat med.

Efter att domen uppmärksammats rörde reaktionerna i stor utsträckning det faktum att domstolen utgått från om ett äktenskap ingåtts eller ej, beroende på hur ”gruppen”, i detta fall muslimska syrier, ser på om ett äktenskap ingåtts eller ej.

Hur är lagen utformad?
Vi frågade Karlbom om detta och hon berättade att det är så lagen är utformad. I Brottsbalken, 4 kap, §4c står följande angivet (red.anmrk i fetstil):

4 c § Den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap som är giltigt i den stat där det ingås, i den stat enligt vars lag det ingås eller i en stat i vilken minst en av makarna är medborgare eller har hemvist döms för äktenskapstvång till fängelse i högst fyra år.

Detsamma gäller den som på sätt som anges i första stycket förmår någon att ingå en äktenskapsliknande förbindelse, om den ingås enligt regler som gäller inom en grupp och som

1. innebär att parterna betraktas som makar och anses ha rättigheter eller skyldigheter i förhållande till varandra, och

2. innefattar frågan om upplösning av förbindelsen. Lag (2014:381).

Karlbom konstaterade under samtalet att lagen tillkom som ett skydd för de som blir tvingade till äktenskap och utan lagstiftningen från 2014 hade det inte gått att åtala överhuvudtaget, enligt hennes bedömning.

Dömer svensk domstol efter utländska regler?
När Samhällsnytt påtalade att svensk domstol i så fall dömer efter regler som inte är våra egna invände Karlbom med att vi dömer ju efter den lag som antogs år 2014. Hon lade dock till att om domstolen utgått från svenska äktenskapsregler så hade detta inte heller kunnat dömas som tvångsäktenskap. Detta eftersom det enligt svenska regler inte hade betraktats som ett riktigt äktenskap.

Det är skälet till att den aktuella skrivningen infördes i lagen om att det är reglerna ”inom gruppen” som gäller, annars hade man inte kunnat döma för tvångsäktenskap överhuvudtaget.

Utgår från gruppens regler
Vad som då återstår är att utgå från hur den aktuella gruppen betraktar ett äktenskap. Men inte heller enligt den egna gruppen betraktas det inträffade som ett äktenskap eftersom det enligt deras regler inte fullbordades. Detta då varken bröllopsfesten eller samlaget genomfördes.

Så varken utifrån svensk tradition eller den syriska gruppens tradition har ett äktenskaps ingåtts. Därmed går det inte att döma för tvångsäktenskap utan endast för förberedelse till ett sådant, vilket föräldrarna till flickan dömdes för.

Vill inte kommentera lagens utformning
När Samhällsnytt frågar Karlbom om hon anser att lagen så som den är utformad är rimlig säger hon att hon inte vill kommentera eller lägga sig i gällande lag, som är en politisk fråga, utan som domare utgår från så som den är skriven och dömer utifrån den.

Sverigedemokraterna kritiserade nyligen lagens utformning där de menar att det ska räcka med äktenskapskontraktet för att kunna döma för äktenskapsbrott, och att man därmed inte helt utgå från ”reglerna som gäller inom en viss grupp”, vilket dagens lag anger.