Dramatisk ökning av våld i skolor

Delningar

De senaste fem åren har våld från elever i grund- och gymnasieskolor mer än fördubblats. Från lärarfacket är man inte förvånad utan menar att det speglar det ökade gängvåldet i samhället.

Något trendbrott är inte heller i sikte. Tvärtom fortsätter våldsincidenterna att öka. Våldet i skolan ökar dessutom betydligt kraftigare jämfört med våld på arbetsplatser generellt.

Det handlar om allt från sönderslagna skolsalar till personrån, knivskärningar och mord. Våldet utövas av elever mot andra elever och lärare.

På Arbetsmiljöverket slår man ifrån sig med den numera ofta använda hänvisningen till att det kanske bara handlar om ökad anmälningsbenägenhet, inte om en faktisk ökning av våldet.

– Om hot och våld ökar i skolan vet inte jag. Vi har bara anmälningarna att utgå ifrån, säger Kjell Blom på Arbetsmiljöverket.

Andra menar tvärtom att mörkertalet och därmed det verkliga våldet kan vara betydligt högre än vad anmälningarna visar. Framför allt tror man att detta kan gälla våld elever emellan där den som drabbas är rädd att en anmälan ska leda till att man utsätts för ytterligare våld.

Hittills i år har Arbetsmiljöverket fått in 544 anmälningar om allvarliga våldsincidenter. Hur den typiska gärningsmannaprofilen bakom dessa brott ser ut med avseende på kön, ålder och härkomst är ingenting som myndigheten vill berätta.

Inte heller andra relevanta myndigheter såsom Polisens nationella mediecenter, Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket och Skolinspektionen har man velat sammanställa någon statistik som kan ge en vägledning om vilka grupper som är överrepresenterade och vilka bakomliggande faktorer som kan förklara den kraftiga ökningen av våldet i skolorna.

Lärarfackets ordförande Åsa Fahlén menar dock att det ökade våldet i skolan är en spegel av det ökade våldet i samhället. Där har framför allt det grova våldet från kriminella invandrargäng ökat kraftigt och enligt Fahlens teori är det därför naturligt att vi ser en ökning av samma sorts våld och från samma grupper i skolan.

– Jag är inte förvånad, men oroad, säger Fahlén.

Hon konstaterar också att man inom dessa grupper allmänt uttrycker sig mer hotfullt än vad som tidigare var vanligt i skolan och även har en lägre tröskel för när man tar till våld som slag och sparkar när konflikter uppstår.

Fahlén menar också att såväl omsättningen som bristen på lärare ökar i våldstyngda skolor, vilket i sin tur riskerar leda till att våldet ökar ytterligare i en ond cirkel. Hon menar också att den lägre utbildningsnivån med många obehöriga lärare som inte har adekvat kometens att hantera ordningsproblem i skolan bidrar.

De största ordningsproblemen och svårigheterna att rekrytera lärare finns i så kallade ”utsatta” områden. På sina håll har skolor tvingats stänga på grund av att skolpersonalen tappat kontrollen över elevernas våld.

Delningar

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.