Den senaste tiden har flera gängkriminella invandrarungdomar fritagits från ungdomshem där de vistats efter att ha dömts till vård för mord och mordförsök. Kritik har riktats mot att hemmen saknar stängsel, murar och bevakning. Nu meddelar regeringen att säkerhetsklassningen ska höjas till fängelsenivå för att möta den invandringsrelaterade brottsutvecklingen i landet.

I juli i år fritogs den gängkriminelle mördaren Abdrizak Osman från det ungdomshem där han avtjänade vård för ett avrättningsmord på en restaurang i Rinkeby 2018. Han är fortfarande på fri fot.

En månad senare fick ytterligare två gängkriminella ynglingar med invandrarbakgrund dömda för mord respektive mordförsök hjälp att rymma från ett annat ungdomshem. De kunde av en ren händelse nyligen gripas efter att de stoppats av polis när de bröt mot en trafikregel i den bil de färdades med.

LÄS ÄVEN: Morddömde Abdirizak fick permission och rymde – sköt huvudet av man på pizzeria

Efter hård kritik mot ”svängdörrar” på de så kallade Sis-hemmen trots ett grovt kriminellt klientel flaggar regeringen nu för att höja säkerhetsklassningen för de avdelningar där de som får vård för de grövsta brotten är placerade. För dessa ska i framtiden samma regler och säkerhetsåtgärder och rutiner gälla som på fängelser.

LÄS ÄVEN: Ny fritagning av mördare från ungdomshem

Nyligen erkände statsminister Stefan Löfven (S) för första gången att den skenande kriminaliteten är kopplad till Sveriges exceptionellt höga invandring, ett samband som han tidigare ihärdigt förnekat. I samband med onsdagens besked om skärpt säkerhetsklassning för ungdomshem bekräftade även socialminister Lena Hallengren (S) att den skenande grova gängbrottsligheten är ett fenomen som Sverige tidigare var förskonat från

– Det våldskapital som vi ser i samhället i dag kopplat till gängkriminaliteten hade vi inte i för tio, femton år sedan. De förändringarna märker också Sis av.

LÄS ÄVEN: Löfven: För hög invandring orsaken bakom gängkriminaliteten

Konkret ger regeringen nu Sis (Statens institutionsstyrelse) i uppdrag att förstärka det så kallade perimeterskyddet på ungdomshemmen med bland annat kameror, stängsel, murar och taggtråd.

Vilka förmåner de intagna har är också något som enligt regeringsuppdraget ska ses över. Bland annat är det inte säkert att de tungt kriminella ungdomarna ska få ha fri tillgång till mobiltelefoner.

När åtgärderna ska vara fullt ut implementerade framgår inte men det handlar om ett projekt som sträcker sig åtskilliga år in i framtiden. Inget kommer överhuvudtaget att hända förrän i slutet av februari nästa år då Sis ska inkomma med sin årsrapport.

För att genomföra säkerhetsförstärkningarna avsätter regeringen och stödhjulspartierna 110 miljoner nästa år och därefter 100 miljoner kronor årligen under ett antal år.

Åtgärderna är riktade mot de högriskavdelningar där de ungdomar som är dömda för mord, misshandel, rån, våldtäkt och grova narkotikabrott vårdas. Kritiker, däribland Sverigedemokraterna, menar att dessa personer i stället borde sitta i fängelse.

Under partiledardebatten i SVT i söndags förklarade dock statsminister Löfven att landets fängelser är fulla och att man därför inte kan vare sig skärpa straffen eller döma fler till fängelse. Var tredje fängelseplats upptas idag av personer som saknar svenskt medborgarskap. Uppemot tre fjärdedelar av de som avtjänar straff uppges ha invandrarbakgrund, särskilt hög är överrepresentationen för grova brott.