Antalet minderåriga som misstänks för att ha planerat mord har ökat dramatiskt i Sverige. Enligt siffror från Åklagarmyndigheten har 127 barn under 15 år misstänkts för mordplaner mellan januari och september i år – jämfört med endast 14 under samma period 2022.
I september gick Ungerns premiärminister Viktor Orbán ut och lyfte Sverige som ett avskräckande exempel, där allt yngre personer dras in i gängkriminalitet.
I sitt inlägg på X på måndagen hänvisade Orbán till siffror som påstods visa att 280 minderåriga flickor i Sverige förra året gripits misstänkta för mord. I själva verket rörde det sig om åtal för olika typer av våldsbrott, vilket fick statsminister Ulf Kristersson (M) att anklaga Orbán för att ljuga om kriminaliteten i Sverige. Samtidigt är det kanske inte heller en siffra att vara stolt över.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Orbán till Tidöregeringen: Svenska folket är våra vänner – men inte ni
Under helgen rapporterade nyhetsbyrån TT att de har tagit del av siffror från Åklagarmyndigheten som visar att hela 127 barn under 15 år är misstänkta för mordplaner mellan januari och september i år. Det kan jämföras med enbart 14 misstänkta under samma period år 2022.
Misstankarna gäller inte bara fullbordade mord utan också försök, förberedelse, stämpling, medhjälp och i vissa fall anstiftan.
Barn allt oftare en del av gängens våld
Utvecklingen speglar en oroande trend där gängen rekryterar allt yngre personer för att utföra grova våldsbrott mot sina fiender. Rekryteringen sker ofta via sociala medier, där annonser läggs ut med uppgifter om vilka summor som erbjuds för olika typer av våldsdåd.
LÄS ÄVEN: Så mycket betalar Kurdiska räven för dåden
Samtidigt visar statistiken att skjutvapenvåldet minskat kraftigt de senaste åren. Fram till september 2025 har 113 skjutningar registrerats, att jämföra med 314 under samma period 2022. Antalet dödsoffer har minskat från 49 till 26 personer (exklusive de tio som dödades vid händelsen på Risbergska i Örebro).
LÄS ÄVEN: Ny gängtrend: Färre skjutningar – fler bombdåd
Polisen uppger också att fler våldsbrott har kunnat avvärjas tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning, och att en större andel dödsskjutningar numera klaras upp. En bidragande orsak är att gärningspersonerna ofta är yngre än tidigare och därför lämnar fler spår efter sig.
Samtidigt som skjutningarna minskar har dock andra former av våldsdåd, såsom bombattentat och anlagda bränder, blivit vanligare.
Gängledare sitter utomlands och styr
Under året har polisen gripit ett rekordstort antal gängkriminella som varit verksamma utomlands och därifrån styrt våldet i Sverige. Totalt handlar det om 183 personer, varav 35 betraktas som särskilt prioriterade.
LÄS ÄVEN: Orbán fortsätter såga svenska politiker: ”Noll bombdåd i Ungern”
Trots dessa framgångar uppskattas antalet aktiva gängkriminella i landet fortfarande till omkring 14 000, med tiotusentals fler som har kopplingar till gängmiljön. Enligt polisens senaste lägesrapport verkar cirka 700 gängmedlemmar från utlandet – hundra fler än tidigare uppskattningar.
Mycket på gång
Sedan Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna slöts har mycket satts i rullning för att skärpa straffen och ge fler verktyg till exempelvis Polismyndigheten. Trots detta är bilden av gängkriminaliteten komplex, och det kommer sannolikt att ta många år innan problemet kan lösas.
Tidöregeringen planerar en rad reformer för att möta den grova gängbrottsligheten som skakar Sverige. Under 2025 och 2026 väntas flera lagförslag och utredningar presenteras eller träda i kraft. Bland de mest långtgående förslagen finns ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott, samt införandet av ett nytt tidsobestämt fängelsestraff – det så kallade säkerhetsstraffet. Regeringen vill även ge polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid och utreder möjligheten att tillåta brottsprovokation i särskilda fall.
Straffnivåerna för unga står också i fokus. Ett lagförslag syftar till att sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid grova brott, samtidigt som straffrabatten för unga successivt minskas – helt tas bort för personer mellan 18 och 21 år och begränsas för 15–17-åringar. Den 1 januari träder dessutom skärpta regler för villkorlig frigivning i kraft.
Regeringen vill också ge polisen och rättsväsendet nya verktyg i kampen mot gängen. Ett lagförslag ska göra det möjligt att utvisa utlänningar med kopplingar till organiserad brottslighet, och en utredning ser över införandet av omvänd bevisbörda vid förverkande av brottsvinster. Dessutom pågår arbete för att stärka polisens möjligheter att agera i cybermiljön.
Flera av förslagen bygger på den omfattande straffrättsutredning som presenterades tidigare, där man bland annat föreslår hårdare bedömning vid flerfaldig brottslighet, skärpta straffskalor för ett femtiotal brott, mindre hänsyn till förmildrande omständigheter samt upp till dubbla straff för brott med koppling till gängkriminalitet.
LÄS ÄVEN: Orbán om 13-åringens masskjutning i Gävle: ”Ber för svenskar som söker trygghet i sina samhällen”
