Efter månader av krig, missilattacker och en av de allvarligaste säkerhetskriserna i Mellanöstern på flera decennier uppger USA:s president Donald Trump att USA och Iran nu har nått ett fredsavtal som ska avsluta konflikten mellan länderna. Ett formellt undertecknande väntas ske i Schweiz senare i veckan.

Trump meddelade på söndagen att överenskommelsen är ”komplett” och beskrev den som slutpunkten på det cirka tre och en halv månad långa kriget. Enligt avtalet ska striderna upphöra, den amerikanska blockaden mot iranska hamnar hävas och det strategiskt viktiga Hormuzsundet åter öppnas för internationell sjöfart.

Överenskommelsen har förmedlats av Pakistan med stöd från bland annat Qatar och innehåller även en 60 dagar lång förhandlingsperiod där parterna ska försöka lösa de svåraste frågorna som återstår – framför allt Irans kärnprogram, sanktionerna mot landet och hanteringen av Irans lager av anrikat uran.

LÄS ÄVEN: Trump: USA har ”avslutat kriget” – Iran tonar ned uppgifterna

Trots Trumps triumferande ton är flera centrala delar av uppgörelsen fortfarande oklara. Någon fullständig avtalstext har ännu inte offentliggjorts och både diplomater och analytiker pekar på att de mest kontroversiella frågorna har skjutits på framtiden. Bland annat råder osäkerhet kring hur Irans kärntekniska verksamhet ska begränsas och vilka garantier som finns för att Hormuzsundet hålls öppet utan villkor.

Iran har samtidigt signalerat en viss försiktighet. Så sent som förra veckan sade företrädare för det iranska utrikesdepartementet att inget slutgiltigt beslut hade fattats och att flera frågor fortfarande var olösta.

”Låt oljan flöda”, skriver Trump på Truth Social:

Välkomnas av världsledare

Avtalet har dock välkomnats av stora delar av omvärlden. FN:s generalsekreterare António Guterres beskrev uppgörelsen som ett viktigt steg mot stabilitet i regionen. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) välkomnade beskedet och kallade det ett steg i rätt riktning. Hon framhöll samtidigt att det nu är avgörande att avtalet genomförs i praktiken.

Redan innan avtalet offentliggjordes hade Malmer Stenergard uttryckt försiktig optimism efter samtal med flera av de regionala aktörer som deltagit i medlingen. Efter besök i Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten sade hon att förhandlingarna befann sig i ett intensivt skede och att parterna verkade ”relativt nära” en första uppgörelse, även om situationen fortfarande var skör.

Flera frågor återstår

Fredsavtalet innebär ett betydande politiskt genombrott för Trump som under våren mött hård kritik för krigets kostnader och de stigande energipriser som följde efter att Hormuzsundet stängdes. Beskedet om en överenskommelse bidrog omedelbart till förväntningar om stabilare oljeleveranser och lägre energipriser på världsmarknaden.

Samtidigt återstår flera svåra frågor innan en varaktig fred kan säkras. Israel har uttryckt oro över att avtalet inte i tillräcklig grad begränsar Irans militära förmåga medan kritiker i Washington menar att USA har gjort betydande eftergifter utan att få tydliga garantier om Irans framtida agerande.

Om undertecknandet i Schweiz genomförs enligt plan blir det den största diplomatiska uppgörelsen mellan Washington och Teheran sedan konflikten bröt ut tidigare i år men de kommande två månadernas förhandlingar väntas avgöra om vapenvilan verkligen utvecklas till en permanent fred.

Fakta

Kriget i Hormuzsundet började den 28 februari när USA och Israel genomförde omfattande flyganfall mot Iran. Iran svarade med missilattacker mot amerikanska och israeliska mål samt genom att stänga Hormuzsundet, en av världens viktigaste sjöfartsleder för olja och gas.

Under våren utvecklades konflikten till ett regionalt krig med strider mellan USA, Iran, Israel och Iranstödda grupper i bland annat Libanon.

USA inledde en militär operation för att återöppna sundet samtidigt som Iran minerade farleder och attackerade eller stoppade handelsfartyg, vilket ledde till kraftiga störningar i världshandeln och stigande energipriser.

LÄS ÄVEN: Trump: Hormuzsundet är öppet