Efter AfD storseger i valet i Sachsen-Anhalt diskuteras nu möjligheten att hålla inne EU-stöd till den tyska delstaten om en kommande regering ”anses bryta mot unionens krav på rättsstatlighet och grundläggande rättigheter”. En grön EU-parlamentariker pekar på Ungern och Polen som förebilder – där frysta EU-miljarder följdes av regeringsskiften.
Sachsen-Anhalt är den tyska delstat som räknat per invånare får mest pengar från EU:s regionalstöd. Under unionens nuvarande budgetperiod 2021–2027 handlar det sammanlagt om omkring 2,95 miljarder euro.
Pengarna används bland annat till renovering av skolor, idrottshallar och förskolor samt investeringar i modern medicinsk utrustning på sjukhus. Efter AfD:s valseger har dock frågan väckts om delar av stödet kan komma att frysas om partiet tar över regeringsmakten i Magdeburg.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Grön EU-politiker vill kunna hålla inne pengar
En av dem som aktualiserar frågan är den tyske EU-parlamentarikern Daniel Freund från De gröna. Han betraktar AfD som ett parti som motarbetar det europeiska projektet och anser att EU-kommissionen vid behov bör kunna hålla inne pengar.
Det kan däremot inte ske enbart därför att AfD vunnit ett demokratiskt val. EU:s regelverk kräver att det finns mer konkreta skäl, exempelvis att rättsstatsprincipen eller grundläggande rättigheter åsidosätts på ett sätt som omfattas av villkoren för EU-finansieringen.
Just strukturfonderna är intressanta eftersom dessa till stor del administreras av de tyska delstaterna. EU-kommissionen kan under vissa förutsättningar stoppa utbetalningar eller vägra ersätta utgifter om programmen inte längre uppfyller unionens krav.
Hur Freund menar att opolitiska projekt som renovering av skolor, idrottshallar och förskolor samt investeringar i modern medicinsk utrustning på sjukhus skulle kunna bryta mot EU:s rättsstatliga principer framgår inte av utspelet.
LÄS ÄVEN: Storsteger för AfD i delstatsval: ”Vi har skrivit historia”
För Sachsen-Anhalt handlar det enligt Luise Quaritsch vid Jacques Delors Centre i Berlin om omkring 500 miljoner euro om året – motsvarande ungefär en femtedel av delstatens investeringsutgifter. Ett stopp skulle därför kunna slå hårt mot såväl regional utveckling som näringslivssatsningar.
Vill tvinga fram regeringsskifte som i Ungern och Polen
Freund hörde tidigare till de EU-parlamentariker som drev på för att Bryssel skulle hålla inne stora summor från Ungern. Som mest handlade det enligt Tagesschau om omkring 18 miljarder euro. Även Polen fick under en period EU-medel frysta. Freund framhåller nu uttryckligen de politiska följderna av dessa åtgärder.
– Vi har i båda länderna sett att det efter frysningen av EU-medlen blev regeringsskiften och att de nya regeringarna åter fick en betydligt bättre relation till de europeiska institutionerna, säger han.
LÄS ÄVEN: Brandväggs-strategin mot AfD stärkte partiet – och den nya striden om demokratins gränser
Han anser att samma verktyg skulle kunna aktualiseras i Sachsen-Anhalt om en AfD-ledd regering exempelvis skulle anses undergräva rättsstaten eller diskriminera minoriteter.
Resonemanget väcker samtidigt en principiell fråga om EU ekonomiska makt gentemot demokratiskt valda regeringar. Reglerna ger inte Bryssel rätt att dra in stöd därför att väljarna röstat på ett parti som EU-institutionerna ogillar.
Men när ekonomiska sanktioner kopplas samman med att tidigare åtgärder följts av regeringsskiften blir gränsen mellan juridisk kontroll av EU-medel och politiska påtryckningar mindre okomplicerad.
AfD: ”Odemokratiskt”
AfD avfärdar hotet. Bernd Baumann, parlamentarisk Geschäftsführer för partiets förbundsdagsgrupp, anklagar motståndarna för att försöka använda EU som politiskt vapen.
– Vi skrattar åt våra politiska motståndare som nu även på EU-nivå försöker missgynna oss på ett odemokratiskt sätt, eftersom de sedan länge står försvarslösa mot oss i den politiska debatten, säger han.
Socialdemokratiska SPD intar en annan hållning. EU-parlamentarikern Matthias Ecke säger att partiet inför förhandlingarna om unionens budget för 2028–2034 vill verka för att Sachsen-Anhalt även fortsättningsvis får del av EU-medlen. Samtidigt betonar han att pengarna är förbundna med EU:s grundläggande värderingar.
– Jag utgår från att Sachsen-Anhalt även fortsättningsvis kommer att följa dessa värderingar, eller att förbundsregeringen ser till att de följs, säger Ecke.
Merz: Förbundsstaten kan ingripa
Även förbundskansler Friedrich Merz har markerat att Berlin inte står maktlöst om en delstatsregering skulle agera i strid med den tyska grundlagen. Den federala regeringen har konstitutionella möjligheter att ingripa för att upprätthålla grundlagen även i Sachsen-Anhalt.
Diskussionen innebär därmed inte att några EU-pengar automatiskt försvinner efter AfD:s valseger. För att medel faktiskt ska kunna frysas krävs att EU juridiska villkor är uppfyllda. Men redan innan någon ny regering hunnit tillträda har möjligheten att använda det ekonomiska instrument som tidigare satts in mot Ungern och Polen förts upp på den politiska dagordningen.
LÄS ÄVEN: EU: Ungern måste ge upp Orbán-politik – kräver 27 förändringar för att släppa frysta miljarder
