EU: Ungern måste ge upp Orbán-politik – kräver 27 förändringar för att släppa frysta miljarder

EU-kommissionen har inlett vad som beskrivs som ett “omedelbart samarbete” med den nya politiska ledningen i Ungern efter söndagens maktskifte där Viktor Orbán förlorade sin majoritet och styret. Péter Magyar har under valrörelsen lovat att få loss de frysta EU-medel som motsvarar hundratals miljarder kronor – pengar som EU hållit inne med hänvisning till brister i rättsstat och politisk styrning. Men priset är tydligt. För att pengarna ska betalas ut måste Magyar vika sig för EU:s krav genom omfattande reformer enligt bland annat unionens värdegrund, rättsväsendet, statliga institutioner och mer. Även migrationspolitiken kan hamna i fokus – där Ungern har vägrat allt som har med EU:s massinvandring att göra och idag bötfälls med omkring en miljon euro per dag för att slippa deras politik.

Den nya premiärministern Péter Magyar har snabbt blivit central i relationen mellan Budapest och Bryssel, där EU nu ser ett möjligt vägskäl efter flera år av konflikt med Orbán kring rättsstatens principer, migration, institutioner och utländsk påverkan genom aktörer som vill verka i Ungern men även unionens utrikespolitik där Bryssel vill både stötta Ukraina maximalt och integrera landet i EU – något som mött motstånd från Orban.

Enligt uppgifter i den brittiska affärstidningen Financial Times, med hänvisning till EU-kretsar, är de frysta medlen kopplade till totalt 27 olika villkor som måste uppfyllas innan några utbetalningar kan bli aktuella. Villkoren omfattar bland annat reformer av rättsväsendets oberoende, förstärkta mekanismer mot korruption samt förändringar i hur centrala statliga institutioner och tillsynsorgan fungerar.

Hela listan över dessa 27 villkor är inte offentlig, utan bygger på uppgifter från olika källor, vilket innebär att fler punkter inte är kända. De kan dock sannolikt kopplas till områden där Viktor Orbán under lång tid varit i konflikt med EU.

LÄS ÄVEN: Elon Musk när Soros firar Orbáns fall: ”Soros har tagit över Ungern”

Péter Magyar pekas ut av många, däribland av Sverigedemokraternas ledning, som en fortsatt konservativ och invandringskritisk aktör, inte minst utifrån hans positionering under valrörelsen där han bland annat argumenterat för en mer restriktiv linje kring gästarbetare.

Men hur denna invandringskritiska linje i stil med Orbán ska gå ihop med att samtidigt bryta med Orbán-linjen och bli mer följsam till Bryssels krav genom dessa 27 punkter – utan att i praktiken liberalisera Ungern utifrån Bryssels värderingar och struktur – återstår att se.

LÄS ÄVEN: SD välkomnar EU-partiets seger i Ungern

På måndagen kommenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen Orbáns valförlust med att det nu innebär en återgång till “grundläggande friheter” i Ungern – en formulering som i sig säger en del om hur utvecklingen tolkas i Bryssel. EU-kommissionen betonar samtidigt att det inte handlar om någon automatisk frigivning av medel, utan att varje steg i processen måste godkännas och verifieras.

Totalt rör det sig om omkring 35 miljarder euro, det vill säga omkring 400 miljarder kronor, som i dag är frysta. Av dessa utgör ungefär 18 miljarder euro sammanhållnings- och strukturfondsmedel som blockerats på grund av vad EU beskriver som brister i rättsstatens principer, risker för korruption och problem kopplade till rättsväsendets oberoende. Ytterligare drygt 17 miljarder euro i lån, bland annat kopplade till försvarssamarbeten, har också försenats i väntan på politiska och institutionella förändringar.

LÄS ÄVEN: EU-liberala Ungern ska stoppa nyhetssändningar – till ”opartiskt” innehåll kan säkras

Utöver detta pågår en separat konflikt mellan Bryssel och Budapest kring Ungerns vägran att följa vissa beslut från EU-domstolen, bland annat i frågor som rör asylpolitiken.

Kommissionstjänstemän förväntar sig också snabba samtal med Magyar och hans team om att lösa en låsning kring Ungerns vägran att följa ett utslag från EU-domstolen som slog fast att Budapests asyllagstiftning strider mot EU:s regler.

– Financial Times

EU menar att ungersk lagstiftning att vägra massinvandringen i dessa delar strider mot unionens regler, vilket har lett till dagliga böter på omkring en miljon euro. Dessa böter uppges nu ha ackumulerats till närmare 900 miljoner euro och dras i vissa fall direkt från EU-stöd.

– Vi har mycket hävstång på vår sida, sa EU-tjänstemannen till Financial Times och fortsatte:

– Trycket ligger på honom (Péter Magyar reds. anm.), och jag tror att han vill leverera snabbt.

Ungern måste återgå till ”EU-vägen”

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har samtidigt uttryckt att kommissionen är redo att arbeta snabbt med den nya regeringen, men understryker att Ungern måste återgå till vad hon beskriver som den europeiska vägen. EU-tjänstemän beskriver det nya politiska läget som ett starkt mandat för förändring, men betonar samtidigt att detta också innebär höga förväntningar på snabba och konkreta reformer.

Flera EU-diplomater säger till Financial Times att utvecklingen inte bara handlar om ekonomi och inrikespolitik, utan också om utrikespolitik. De följer särskilt den nya regeringens inställning till Ukraina och EU:s gemensamma linje mot Ryssland. Frågor om stöd till Ukraina, nya sanktioner och eventuella veton i EU-beslut ses som viktiga tecken på hur relationen mellan Bryssel och Budapest kommer att utvecklas.

I ett inlägg på X på tisdagen framförde EU-pampen Ursula von der Leyen att Ungern som land ska ”ompositionera i linje med våra gemensamma europeiska värderingar.”

Samtidigt pågår diskussioner om omfattande reformer av Ungerns rättssystem och statliga institutioner. EU lyfter bland annat behovet av ett mer oberoende domstolsväsende, förändringar i säkerhets- och tillsynsmyndigheter samt ökad transparens i statligt ägda bolag och offentliga institutioner. Även tidigare konflikter kring Ungerns efterlevnad av EU-domstolens beslut kvarstår som en central fråga i relationen.

EU-kommissionen uppges samtidigt vara försiktig med att dra för snabba slutsatser, inte minst mot bakgrund av tidigare erfarenheter från andra medlemsländer där reformprocesser tagit längre tid än väntat eller delvis bromsats efter politiska förändringar. Det gör att processen nu beskrivs som stegvis, där varje reform måste genomföras och godkännas innan ytterligare medel kan frigöras.

LÄS ÄVEN: Orbán till EU-kritiska partier: “Reformera funkar inte – gör uppror och vägra”

En ytterligare osäkerhetsfaktor är övergångsperioden i Ungern efter valet. Enligt konstitutionen har presidenten upp till 30 dagar på sig att formellt kalla samman och konstituera det nya parlamentet innan det börjar arbeta.

Under denna period kan det fortfarande fattas beslut och genomföras förändringar som EU-källor menar kan påverka möjligheterna att driva igenom reformer längre fram. Det bidrar till ett mer osäkert läge i relationen mellan Bryssel och Budapest.

EU-pampen: ”En seger för grundläggande friheter”

Att Péter Magyar vann valet har bland annat välkomnats av hela det europeiska politiska landskapet från Miljöpartiet i Sverige till Sverigedemokraternas ledning, Soros-stiftlesens chef och framför allt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som beskrivit utvecklingen i positiva ordalag.

LÄS ÄVEN: Kvartal rasar över JD Vances besök i Ungern – men synen på utländsk påverkan haltar

von der Leyen, som inte är direkt folkvald utan utsedd till sin post som ordförande för EU-kommissionen, har sagt att hon firar valresultatet i medlemslandet och därmed markerat en tydlig hållning i frågan om vad som är acceptabla åsikter inom unionen.

– Det är en seger för grundläggande friheter. 

– Det var ett exceptionellt valresultat i går. 

– Ungern är på väg tillbaka till den europeiska vägen, säger hon och sätter därmed ramarna för vad som betraktas som europeiskt.

– Ungern är på väg tillbaka till den europeiska vägen, sa hon och står som domare för vad som är europeiskt.

Men där slutar det inte i von der Leyens uttalande på måndagen. Hon vill nu ta vara på detta läge och bygga om EU på ett sätt att inget medlemsland kan trots beslut som Orbán har gjort. Men just idag ”firar” EU-ledaren valet.

– Men jag tror också att vi bör dra lärdomar inom EU. Till exempel anser jag att en övergång till kvalificerad majoritetsomröstning i utrikespolitiken är ett viktigt sätt att undvika systematiska blockeringar, som vi har sett tidigare sa EU-pampen och fortsatte:

– Vi bör använda det nuvarande momentumet till att verkligen gå vidare. Men i dag är det förstås en dag att fira, avslutade hon och lovade att EU kommer att arbeta med Ungerns nya styre.