Vänsterpartiet vill att Södertälje kommun börjar anonymisera jobbansökningar. Bakom förslaget ligger uppfattningen att sökande riskerar att sorteras bort på grund av namn och bakgrund – i praktiken en misstanke om att arbetsgivare låter etnicitet påverka vem som får komma på intervju. Tidigare försök visar samtidigt att metoden inte nödvändigtvis förändrar vem som till slut får jobbet.

Vänsterpartiet i Södertälje har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att införa anonyma jobbansökningar inom hela kommunkoncernen. Tanken är att uppgifter som kan avslöja exempelvis klangen i en sökandes namn och etniska bakgrund ska döljas för den som gör det första urvalet eftersom rasistisk diskriminering kan misstänkas förekomma. Därmed ska arbetsgivaren i högre grad tvingas bedöma kandidaterna utifrån deras meriter.

Bakom förslaget finns samtidigt ett tydligt antagande om hur dagens rekryteringar fungerar – att personer som har exempelvis utländskt klingande namn riskerar att väljas bort trots att de har rätt kompetens. I klartext att företagare kan antas välja hudfärg framför kompetens. Vänsterpartiet hänvisar till arbetssökande som uppger att de gång på gång nekas intervju trots att de själva anser sig motsvara arbetsgivarnas krav.

Vill ta bort möjligheten att väga in bakgrund

Motionen ger enligt SVT inget närmare besked om hur anonymiseringen praktiskt ska genomföras eller hur länge den ska bestå under rekryteringen. Förr eller senare måste arbetsgivaren rimligen få veta vem personen bakom ansökan är.

Vänsterpartiets gruppledare Linda Sjögren fick också frågan om uppgifter som namn, kön och ålder i vissa fall skulle kunna vara till den sökandes fördel.

– Det kanske är så att det inte ska vara till ens fördel, utan att man ska söka på lika villkor, svarade hon.

LÄS ÄVEN: Nu blir det lättare att dölja sitt brottsliga förflutna

Förslaget kan därmed beskrivas som ett försök att bygga bort möjligheten till diskriminering redan innan en kandidat får chansen att träffa arbetsgivaren. Samtidigt innebär det att kommunen stämplar rekryterare som personer som annars kan låta fördomar om bland annat etnisk bakgrund påverka urvalet.

Studie fann skillnader för utländska namn

Det finns forskning som ger stöd åt att namn kan påverka möjligheten att bli kallad till intervju. I en studie från Institutet för framtidsstudier skickades över 7 000 likvärdiga ansökningar till arbetsgivare inom 15 olika yrken. Resultatet visade att personer med utländska namn oftare valdes bort inom yrken där relativt få anställda hade utländsk bakgrund.

Skillnaden minskade däremot ju större andelen anställda med utländsk bakgrund var. När den uppgick till omkring hälften kunde forskarna inte längre påvisa motsvarande diskriminering. Effekten var dessutom tydligast för män med utländska namn.

Resultaten ger svagt stöd för att diskriminering någon gång förekommer, men säger inte att arbetsgivare generellt väljer bort personer med utländsk bakgrund.

Fördelen försvann före anställningen

Anonyma ansökningar är heller ingen ny idé. Metoden har tidigare prövats bland annat i Göteborgs stad och därefter utvärderats av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Försöket visade att kvinnor och personer med utländsk bakgrund fick större möjlighet att gå vidare från det första urvalet när arbetsgivaren inte kände till deras identitet.

När rekryteringen väl nådde sitt slut såg resultaten däremot annorlunda ut. Kvinnor hade fortfarande en större chans att faktiskt erbjudas tjänsten, medan någon motsvarande ökning inte kunde konstateras för personer med utländsk bakgrund.

Det väcker frågan om anonymiseringen framför allt flyttar den punkt i rekryteringen där en eventuell skillnad uppstår. När kandidaterna väl kallas till intervju går det inte längre att dölja vem den arbetssökande är.

Metoden har dessutom kritiserats av rekryterare för att göra processen mer tidskrävande och samtidigt beröva arbetsgivaren information som annars används för att skapa en helhetsbild av den sökande, där utländsk bakgrund kan vara en relevant faktor att väga in, beroende på sådant som språkkunskaper, värderingar och annat. Möjligheten att kontrollera brottslig bakgrund försvinner också vid anonymisering.

Vänsterpartiet anser trots invändningarna att Södertälje bör pröva modellen för att minska risken för rasistisk diskriminering och, enligt partiet, ge fler möjlighet att konkurrera om kommunens jobb på lika villkor.

Södertälje har den största andelen utlandsfödda i Sverige, 44 procent. Räknar man in även utländsk bakgrund, det vill säga personer med två utlandsfödda föräldrar, stiger andelen till 60,5 procent så att svenskar blir en minoritet i staden.