Ryssland försöker påverka europeiska väljare genom botnät, falska nyheter och berättelser om bland annat korruption i Ukraina, uppger Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Samtidigt ser myndigheten ingen samordnad rysk kampanj mot det svenska valet på söndag och pekar på att även rädslan för rysk påverkan kan överdrivas. Bland exemplen på narrativ som kan användas i påverkansförsök finns uppgifter om korruption i Ukraina. Men här blir bilden mer komplicerad, eftersom korruptionen är ett verkligt och omfattande problem i landet. En lång rad uppmärksammade skandaler som nått ända in i president Volodymyr Zelenskyjs närmaste krets.
Misstankar om rysk påverkan har fått stort utrymme under slutspurten av den svenska valrörelsen. Så sent som förra veckan publicerade vänsterradikala Expo en omfattande artikel av en ryskfödd tjänsteman hos Sverigedemokraterna.
Kvinnan beskrevs som prorysk och misstänkliggjordes som spion genom att Expo kopplade samman gamla och nya inlägg i hennes sociala medier med budskap som enligt granskningen sammanfaller med ryska narrativ.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Uppgifterna fick stort genomslag i andra medier och bland politiska motståndare till SD. På sociala medier har kvinnan bland annat kallats ”spionmisstänkt”, trots att något belägg för spioneri eller för att hon skulle ha lämnat information till Ryssland inte har presenterats.
Expo tvingades dessutom rätta en uppgift om att kvinnan skulle ha kommit till Sverige genom ett skenäktenskap. Hon hade aldrig varit gift.
LÄS MER: Här är Expos spioncirkus inför valet: Ljög om skenäktenskap för att misstänkliggöra SD-kvinnan
Att en person med rysk bakgrund på en säkerhetskänslig politisk position har uttryckt sympatier för Vladimir Putin och återgett ryska narrativ är uppgifter som rimligen kan motivera frågor. Men det är ett betydande steg därifrån till att belägga att personen faktiskt arbetar för främmande makt.
Nu kommer en delvis annorlunda bild från den svenska myndighet som har till särskild uppgift att upptäcka och motverka utländsk informationspåverkan. Putin är tämligen ointresserad av Sverige och den svenska valutgången.
Ser ingen rysk kampanj mot svenska valet
Magnus Hjort, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), säger i en intervju med Politico att Ryssland kontinuerligt försöker påverka opinionen i väst. Val är särskilt attraktiva tillfällen för Kreml eftersom politiska motsättningar då redan är stora och kan förstärkas ytterligare.
Men när det gäller det svenska riksdagsvalet på söndag gör – i kontrast till hur det sett ut i medierapporteringen – MPF inte bedömningen att någon samordnad rysk påverkansoperation pågår.
– Vår bedömning är att vi just nu inte ser någon samordnad kampanj riktad mot Sverige, säger Hjort till Politico.
LÄS ÄVEN: Myndigheten efter mediernas larm: Sverige inget huvudmål för rysk påverkan
En förklaring är enligt honom den breda svenska uppslutningen bakom stödet till Ukraina. Ryssland bedöms därför lägga mer kraft på länder där den politiska opinionen är mer splittrad och där påverkan kan få större betydelse.
Hjort pekar framför allt på kommande val i Tyskland och nästa års franska presidentval. I Frankrike leder Marine Le Pen opinionsmätningarna inför presidentvalet. Hennes Nationell samling har under lång tid kritiserats för tidigare förbindelser med Ryssland.
Vill skapa tvivel om stödet till Ukraina
En central målsättning för rysk informationskrigföring är enligt Hjort att få europeiska väljare att ifrågasätta varför deras regeringar fortsätter skicka pengar och vapen till Ukraina. Ett sätt är att sprida berättelser om korruption och andra missförhållanden i Ukraina.
LÄS ÄVEN: Desinformation i parallella valkampanjer på arabiska – partisekreterare kallas till krismöte
Problemet är att skiljelinjen mellan rysk propaganda och verkliga förhållanden inte alltid är så enkel som den politiska debatten kan ge intryck av.
Ryssland har ett uppenbart intresse av att överdriva, förvränga och exploatera ukrainska korruptionsskandaler. Men det innebär inte att korruptionsproblemen eller skandalerna i sig är påhittade.
Transparency Internationals senaste Corruption Perceptions Index illustrerar skillnaden. Ukraina får 36 poäng av 100 och hamnar på plats 104 av 182 granskade länder. Ryssland befinner sig lite längre ned, på plats 157 med endast 22 poäng.
Ukraina är alltså bättre placerat än Ryssland – men befinner sig fortfarande långt från de europeiska länder som har lägst upplevd offentlig korruption. Sverige ligger som jämförelse på sjätte plats med 80 poäng.
Redan före invasionen hade Ukraina ett relativt lågt resultat i indexet. I 2021 års mätning fick landet 32 poäng och placerade sig på plats 122, medan Ryssland fick 29 poäng och hamnade på plats 136.
Korruptionshärva kring Zelenskyjs krets
Att Ukrainas korruptionsproblem är verkliga framgår också av landets egna myndigheters utredningar. Den omfattande Operation Midas, som drivs av antikorruptionsmyndigheterna NABU och SAPO, har avslöjat en misstänkt kriminell organisation kring den statliga energisektorn.
Enligt NABU byggde upplägget på att leverantörer till det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom tvingades betala mellan 10 och 15 procent av kontraktsvärdena i mutor för att bland annat få sina fakturor betalda.
Omkring 100 miljoner dollar ska ha passerat organisationens system för penningtvätt. Utredningen har nått högt upp i Ukrainas politiska ledning och president Zelenskyjs omgivning.
LÄS ÄVEN: Zelenskyjs närmaste man avgår efter anti-korruptionsrazzia
I november förra året genomförde NABU och SAPO bland annat husrannsakan hos presidentens dåvarande stabschef Andrij Jermak. Han lämnade därefter sin post och har senare delgivits misstanke i Operation Midas. En annan central person är Ukrainas tidigare energi- och justitieminister Herman Halusjtjenko.
Svensk minister hyllade senare korruptionsmisstänkt kollega
Halusjtjenko har haft nära kontakter med den svenska regeringen och bland annat träffat energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) under kriget. Busch har tidigare uttryckt stor uppskattning för sin ukrainske ministerkollega och skrivit att Sverige hade mycket att lära av Ukraina på energiområdet.
Sedan dess har bilden förändrats dramatiskt och på ett för svenska politiker besvärande sätt. I februari delgavs Halusjtjenko misstanke om penningtvätt och deltagande i en kriminell organisation. Enligt NABU och SAPO handlar det om den stora Operation Midas-härvan.
LÄS ÄVEN: Zelenskyjs minister slussade ut över en miljard till skatteparadis
Utredarna misstänker att pengar från verksamheten har tvättats genom en komplicerad struktur med bolag, fonder och konton i flera jurisdiktioner. Halusjtjenko greps när han försökte lämna Ukraina och har förnekat brott. Det är således ukrainska antikorruptionsmyndigheter – inte ryska propagandakanaler – som står bakom anklagelserna.
Operation Midas har dessutom fortsatt att växa. NABU uppgav i juli att ytterligare en tidigare chef inom Energoatom misstänks ha tvättat mer än 30 miljoner hryvnja och bland annat köpt lyxbilar och fastigheter i Ukraina och på Bali för pengarna.
Propaganda kan bygga på verkliga problem
Det illustrerar ett återkommande dilemma i diskussionen om desinformation. En utländsk makt behöver inte uppfinna en händelse för att använda den i propagandasyfte. Verkliga missförhållanden kan väljas ut, förstoras, ryckas ur sitt sammanhang eller presenteras som representativa för ett helt land.
Att Ryssland använder Ukrainas korruption för att försöka minska stödet för Zelenskyj nnebär därför inte att rapporter om ukrainsk korruption automatiskt kan avfärdas som rysk desinformation.
Tvärtom beskriver Transparency International själv Ukrainas antikorruptionsarbete som betydelsefullt och framhåller att civilsamhället, journalister och oberoende institutioner under 2025 bidrog till att försvara antikorruptionsmyndigheternas självständighet.
Att omfattande korruptionsfall faktiskt avslöjas kan därmed också ses som ett tecken på att kontrollsystemen fungerar bättre än tidigare. Samtidigt kvarstår själva korruptionen som ett allvarligt problem i ett land som får mycket stora ekonomiska och militära stödinsatser från Sverige, EU och andra västländer.
MPF varnar också för överdriven rädsla
Magnus Hjort vill framför allt att de stora sociala medieplattformarna gör mer för att stoppa organiserade nätverk av automatiserade konton.
MPF har bland annat identifierat ett nätverk med omkring 1 200 konton på X som riktats mot Sverige och andra länder. Kontona började med oskyldiga ämnen som semester och sport men övergick senare till polariserande politiska budskap. Under 2025 och 2026 publicerade nätverket omkring 50 000 inlägg och kommentarer.
Hjort säger att Ryssland, men även Kina och Iran, kontinuerligt ägnar sig åt informationsmanipulation. Hans råd är samtidigt att inte reflexmässigt reagera på varje provokation. Syftet med många ryska kampanjer är just att få journalister, politiker och vanliga användare att bli upprörda, dela materialet och därigenom själva bidra till spridningen.
Och inför det svenska valet lyfter MPF-chefen i intervjun med Politico fram ytterligare en risk .Det är att hotet från Ryssland överdrivs. En alltför upptrissad rädsla för utländsk valpåverkan skulle enligt Hjort kunna leda till att människor efter valet hävdar att resultatet inte gått rätt till – trots att det saknas belägg för någon sådan påverkan. Det skulle i sin tur kunna försvåra regeringsbildningen och undergräva förtroendet för demokratin.
– Kanske kan rädslan för utländsk inblandning vara ett av de största problemen, säger Hjort och fortsätter:
– Det kan finnas en överdrift av hotet, och det kan leda till att någon säger att valet inte var rättvist, att valet var utsatt för påverkan. Det skulle kunna skada bildandet av en stabil regering efter valet.
Den svenska myndighet som har till uppgift att bekämpa utländsk informationspåverkan landar därmed i en mer nyanserad slutsats än vad delar av den svenska valdebatten och medierapporteringen ger intryck av – rysk propaganda och påverkansverksamhet är verklig och pågående – men det finns också en risk med att se Kreml bakom varje obekväm uppgift eller politisk åsikt.
