Tidigare i år klubbade EU ett lån på över 100 miljarder dollar till Ukraina – motsvarande en god bit mer än 1 000 miljarder svenska kronor. Nu meddelar Kiev att pengarna ändå inte räcker. Landet saknar ytterligare 27 miljarder dollar, omkring 250 miljarder kronor, för att täcka årets försvarsutgifter. Beskedet har överraskat flera europeiska regeringar och väckt frågor om hur det oväntat stora hålet i Ukrainas budget har uppstått.
När europeiska ledare och tjänstemän besökte Kiev i samband med Ukrainas självständighetsdag i augusti fick de ett besked som flera av dem inte hade räknat med. President Volodymyr Zelensky uppgav att landet behöver ytterligare 27 miljarder dollar för att klara försvarsutgifterna året ut. Det rapporterar bland annat New York Times och Kyiv Post.
Detta trots att EU så sent som i april slutförde den politiska processen kring ett lån till Ukraina på mer än 100 miljarder dollar. Pengarna är avsedda att betalas ut under två år, med ungefär hälften 2026 och resten 2027.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: 800 miljoner gick till värdelösa Ukrainagranater – Estlands försvarsminister avgår efter skandal
Den nya begäran kommer samtidigt som USA har minskat sitt ekonomiska stöd till Kiev. Därmed har Europas betydelse för finansieringen av Ukraina ökat ytterligare. Ukraina hoppas även att Storbritannien, Kanada och Japan ska bidra till att täcka underskottet.
EU-länder överraskade
Enligt New York Times har beskedet både överraskat och oroat europeiska företrädare. Flera regeringar försöker nu få klarhet i hur det stora underskottet har kunnat uppstå och hur stort det faktiska finansieringsbehovet är.
Tidningen uppger att det bakom stängda dörrar även har rests frågor om huruvida Ukraina använder pengarna tillräckligt effektivt och om landets behov kan vara överdrivna. Samtidigt råder det bred förståelse bland de europeiska regeringarna för att Ukraina befinner sig i ett mycket utsatt militärt läge.
Exakt hur det nya hålet i budgeten har uppstått är inte helt klarlagt. Zelenskyj har uppgett att försvarsdepartementet tidigare under året använde pengar som egentligen var avsedda för årets senare månader. Ukrainas tidigare försvarsminister har emellertid tillbakavisat bilden av att ett underskott av den här storleken skulle ha funnits under hans tid på posten.
Någon fullständig offentlig redovisning av de ytterligare 27 miljarderna dollar har ännu inte presenterats. Enligt Zelenskyj handlar utgifterna bland annat om vapen, soldatlöner och ersättningar till familjer efter stupade soldater.
Försvarsutgifterna har rusat
Roksolana Pidlasa, ordförande i det ukrainska parlamentets budgetutskott, uppger att hon tidigare under året hade varnats för ett väntat underskott på omkring 7,5 miljarder dollar. Det nya behovet är alltså mer än tre gånger så stort.
En förklaring är att Ukrainas militära utgifter under årets första åtta månader har ökat med mer än 17 procent jämfört med motsvarande period förra året. Samtidigt slår de ryska attackerna mot den ukrainska ekonomin hårt mot statens inkomster.
LÄS ÄVEN: Ukrainas luftvärn pressas – Nato söker akut lösning samtidigt som EU öppnar miljardkran
Angrepp mot bland annat metallindustrin och exportvägarna för spannmål gjorde enligt Pidlasa att Ukraina under en enda månad gick miste om omkring hälften av de intäkter som landet hade räknat med. Regeringen i Kiev har begärt åtstramningar på andra områden, men framhåller att utrymmet för besparingar är begränsat när det gäller försvaret.
Vill ha nästa års pengar redan nu
En lösning som Ukraina driver är att helt enkelt tidigarelägga EU redan beslutade utbetalningar. I stället för att vänta till 2027 vill Kiev att delar av nästa års pengar betalas ut redan nu. Flera europeiska företrädare uppges se detta som den snabbaste och kanske enda realistiska möjligheten att på kort sikt få fram så stora summor. Men lösningen innebär samtidigt att mindre pengar skulle finnas kvar för Ukraina nästa år.
Den nytillträdde ukrainske försvarsministern har inför sina europeiska kollegor särskilt betonat behovet av luftvärn. Ukraina har ont om bland annat Patriot-robotar som kan skjuta ned ryska ballistiska robotar och behöver också fler enklare luftvärnssystem mot de stora mängder ryska drönare som används i attackerna. Flera EU-länder ska enligt underlaget vara positiva till att tidigarelägga pengarna, men något beslut har ännu inte fattats.
Sverige vill använda frysta ryska miljarder
Parallellt aktualiseras åter frågan om de enorma ryska tillgångar som frystes efter invasionen av Ukraina. Mer än 200 miljarder dollar i ryska statliga tillgångar finns frysta hos finansinstitutet Euroclear i Belgien. Tidigare försök att använda dessa pengar för att finansiera Ukraina har strandat, bland annat på belgiskt motstånd.
Sverige hör till de EU-länder som försöker återuppliva förslaget om att använda de frysta ryska tillgångarna för att finansiera stödet till Ukraina, vilket skulle minska belastningen på medlemsländernas egna statsbudgetar. Motståndet är dock fortfarande betydande.
LÄS ÄVEN: Kristersson jublar över 1000 miljarder till Ukraina: ”Nyckeln till framtida fred”
Belgien oroar sig bland annat för de juridiska och finansiella konsekvenserna av att beslagta en annan stats tillgångar och för att ett sådant steg skulle kunna minska förtroendet för europeiska finansinstitut. Någon snabb lösning på Ukrainas akuta finansieringsproblem väntas därför knappast den vägen.
Allt dyrare krig
Den nya begäran innebär att Europas regeringar åter ställs inför frågan om hur länge och i vilken omfattning de kan fortsätta öka finansieringen av kriget i Ukraina. EU-länderna måste samtidigt väga stödet till Kiev mot sina egna växande försvarsutgifter och andra inhemska budgetbehov.
Det stora och oväntade underskottet riskerar därför att bli politiskt känsligt, inte minst eftersom Europas ekonomiska ansvar har ökat när USA dragit ned på sin finansiering. För Ukraina är budskapet däremot att kostnaden för kriget fortsätter att stiga.
– Kriget har objektivt blivit dyrare, konstaterar Olena Prokopenko vid tankesmedjan German Marshall Fund.
