Estland betalade omkring 70 miljoner euro i förskott för artillerigranater som skulle skickas till Ukraina. Leverantören hade aldrig tidigare tillverkat granater – och leveranserna uteblev eller visade sig enligt uppgifter vara obrukbara. Nu har affären utvecklats till en stor politisk skandal – försvarsminister Hanno Pevkur har avgått och Estland (läs: landets skattebetalare) riskerar att få stå för hela notan.

Affären går tillbaka till 2024, då Estlands centrum för försvarsinvesteringar, RKIK, slöt avtal med det italienskregistrerade bolaget Datasel S.R.L. om leveranser av artilleriammunition till Ukraina.

Datasel ägs av indiska Neco Defence Munitions. Enligt uppgifter som först publicerades av den estniska tidningen Eesti Ekspress hade varken Datasel eller moderbolaget någon tidigare erfarenhet av att tillverka den ammunition som beställdes.

Trots det betalades stora belopp ut i förskott. Pengarna kom från EU European Peace Facility, EPF, som sitt namn till trots bland annat används för att finansiera militärt stöd till kriget i Ukraina.

Sätt att kringgå förbud i EU-fördraget

Fonden finansieras med pengar från EU-ländernas skattebetalare vid sidan om den ordinarie EU-budgeten. Detta för att kringgå bestämmelsen i EU-fördraget att EU-pengar inte får användas för militära ändamål. Taket har höjts flera gånger och är nu uppe i motsvarande cirka 200 miljarder skattekronor.

LÄS ÄVEN: Ukrainas sparkade försvarsminister varnar: Ukraina håller på att förlora kriget

Sverige har så här långt förbundit sig att betala 6 miljarder skattekronor till fonden. Men om taket höjs på nytt, kommer den summan att öka ytterligare. Det är tillåtet att avstå, något som tre länder har gjort, Österrike, Irland och Malta. Dock inte Sverige.

Betalade trots utebliven leverans

Det första avtalet undertecknades i augusti 2024 och följdes av en förskottsbetalning på 15 miljoner euro. I oktober tecknades ytterligare ett avtal och ännu en förskottsbetalning på tio miljoner euro gjordes.

Den första ammunitionen skulle ha nått Ukraina i november samma år. I stället meddelade Datasel att leveranserna hade drabbats av förseningar och andra problem.

Trots varningssignalerna tecknade RKIK ytterligare två avtal mot slutet av året och fortsatte att betala ut pengar i förskott. Totalt kom omkring 70 miljoner euro – motsvarande ungefär 780 miljoner kronor – att betalas ut.

Granaterna levererades inte enligt avtalen. Enligt Kyiv Independent, som hänvisar till Eesti Ekspress, kom en leverans till slut under 2025, men ammunitionen ska då ha varit felaktig och i praktiken oanvändbar.

Efter möten med bolagets representanter i Tallinn våren 2025 avbröts leveranserna slutligen helt. Estland försöker nu få tillbaka pengarna och har tagit tvisten till Europeiska skiljedomstolen i Strasbourg.

”Vi borde inte ha skrivit på”

Hur avtalen överhuvudtaget kunde godkännas har blivit en central fråga i den efterföljande skandalen. RKIK nuvarande generaldirektör Elmar Vaher, som tillträdde först i år och alltså inte själv ansvarade för upphandlingen, säger att han aldrig skulle ha godkänt affären.

– Enligt min mening borde vi inte ha skrivit avtal med dem. Om jag ska bygga ett hus och anlitar ett företag som aldrig tidigare har byggt hus finns det anledning att tvivla på att huset blir färdigt, säger han till Eesti Ekspress.

Vaher har också uppgett att beslutet fattades inom en mycket snäv krets och att den dåvarande upphandlingschefen vid RKIK inte kände till affären. Det skulle kunna betyda att oegentliga överenskommelser gjorts bakom dörrar utan insyn.

Myndighetens dåvarande generaldirektör Magnus-Valdemar Saar bestrider den bilden. Han medger att inköp av ammunition från länder utanför den normala leverantörskretsen medför risker, men hävdar att inga större beslut fattades utan godkännande från försvarsdepartementets ledning.

Försvarsministern tar politiskt ansvar

Skandalen har nu fått konsekvenser på högsta politiska nivå. Försvarsminister Hanno Pevkur, som innehaft posten sedan 2022, meddelade den 2 september att han avgår.

Pevkur säger att han själv inte varit involverad i avtalsförhandlingarna eller känt till detaljerna kring den misslyckade upphandlingen. Han anser ändå att ansvaret ytterst ligger hos honom som minister. Dock inte det ekonomiska – det riskerar i stället de estniska skattebetalarna att få ta.

– Även om ministern inte räknar strumpor och ammunition eller deltar i avtalsförhandlingar väcker Riksrevisionens kritik, framför allt när det gäller Försvarsmaktens och Centrum för försvarsinvesteringars verksamhet, frågan om politiskt ansvar, sade Pevkur när han meddelade sin avgång.

Han framhöll samtidigt att försvarsministerns uppgift varit att fatta det grundläggande politiska beslutet om att stödja Ukraina, inte att hantera enskilda upphandlingar.

Bakgrunden är en kritisk rapport från Estlands riksrevision om landets snabbt växande försvarsutgifter och brister i hur investeringar och upphandlingar har hanterats.

Estniska skattebetalare kan få stå för notan

De 70 miljoner euro som betalades ut kom ursprungligen från kontroversiella EU European Peace Facility. Det innebär emellertid inte nödvändigtvis att förlusten stannar hos EU.

EU-kommissionen har kontakt med de estniska myndigheterna för att utreda om Estland måste betala tillbaka pengarna. En talesperson för kommissionen framhåller att det finns kontroll- och återkravsmekanismer för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används på avsett sätt.

LÄS ÄVEN: EU: Nytt miljardregn till Ukraina – nära 70 miljarder kronor

Estlands riksrevision har varnat för att omkring 70 miljoner euro i slutänden kan behöva tas direkt ur den estniska statsbudgeten. Detta på bekostnad av andra planerade utgifter till välfärd, infrastruktur och annat som i så fall får stå tillbaka.

Affären inträffade samtidigt som Ukraina hade ett akut behov av artilleriammunition. Under 2024 rådde svår granatbrist vid fronten, samtidigt som amerikanskt stöd försenades och EU hade misslyckats med sitt tidigare mål att leverera en miljon granater till Ukraina till mars månad samma år.

Estland har efter Rysslands storskaliga invasion kraftigt ökat sina försvarsutgifter. Enligt underlaget steg de från omkring två procent av BNP 2022 till 3,4 procent 2025, och för 2026 har regeringen aviserat försvarsutgifter motsvarande 5,4 procent av BNP. Det är motsvarande 25 miljarder kronor till kriget i Ukraina – ett belopp inte långt ifrån vad landet spenderar på hela sitt nationella militära försvar.

Även brottsutredning har inletts

Skandalen är ännu inte avslutad. Premiärminister Kristen Michal kallade regeringen till möte den 3 september för att diskutera Pevkurs avgång och revisionsrapporterna.

Den estniska åklagarmyndigheten har dessutom inlett en brottsutredning kring förhållanden som tagits upp i revisionsrapporter från 2025 och 2026. Av den tillgängliga rapporteringen framgår dock inte att någon person ännu är formellt misstänkt för brott specifikt i samband med den misslyckade granataffären.

Pevkur försvarar trots sin avgång den övergripande försvarspolitiken och stödet till Ukraina. Han säger sig lämna posten övertygad om att regeringen fattat rätt beslut för att stärka landets försvar.

– Estland är bättre skyddat än någonsin tidigare, skrev han i samband med avgången och betonade att landet måste fortsätta stödja Ukraina eftersom det också bidrar till Estlands egen säkerhet.