När Sverige går mot riksdagsval i september beskriver statsminister Ulf Kristersson (M) läget som allvarligare än på länge. Kristersson menar att Sverige varken befinner sig i krig eller i verklig fred, och varnar för att främmande makt – framför allt Ryssland – kan försöka påverka det svenska valet. Samtidigt är det hans egen bedömning och tolkning av utvecklingen som presenteras, medan USA har en helt annan bild av den händelse han hänvisar till som exempel på hotet.
Det är i en debattartikel i Dagens Nyheter som statsministern inleder med att måla upp en bred säkerhetspolitisk bakgrund. Enligt honom går Sverige till val i ”ett tydligt försämrat säkerhetsläge”.
Den regelbaserade världsordningen är mer hotad än på flera decennier. Stora länder gör anspråk på intressesfärer, där makt går före rätt. Ryssland visar inga tecken på att vilja ha fred i Ukraina. Vi och våra allierade utsätts återkommande för cyberangrepp, informationspåverkan, ekonomiska påtryckningar och sabotage. Ytterst är syftet att skapa splittring och rädsla och få oss att minska vårt stöd till Ukraina.
I detta läge, menar han, måste Sverige göra allt för att ”värna vår fred och frihet”. Han har därför bjudit in riksdagens partiledare till samtal om hur demokratin ska skyddas mot otillbörlig påverkan.
Statsministern framhåller samtidigt att Sverige har ”en över 100 år lång stolt tradition av demokrati” och beskriver det svenska valsystemet som robust, rättssäkert och svårt att manipulera. Systemet är decentraliserat, transparent och försett med kontrollmekanismer.
Han pekar särskilt på den politiska enigheten kring stödet till Ukraina som en styrka. Att alla riksdagspartier delar samma åsikt och att miljardrullningen från skattebetalarna ska pågå på obestämd tid ser han som ett styrkebesked.
En särskild styrka är att Sverige står enat på det främsta området där den ryska regimen söker splittring i Europa – hos oss finns politisk enighet om stödet till Ukraina. Alla riksdagspartier står bakom både det militära och civila stödet. Det gör mig stolt som Sveriges statsminister.
”Sverige är inte i krig – men vi är inte heller i fred”
Trots tilltron till det svenska systemet anser statsminister Ulf Kristersson att riskerna inte får underskattas. Han formulerar det drastiskt och med Ryssland som den stora fienden som snart kommer att ta över hela Europa.
Sverige är inte i krig. Men vi är inte heller i fred. Det råder inte verklig fred när vi och våra allierade återkommande utsätts för olika slags hybridattacker.
Kristersson kopplar hotbilden till den tekniska utvecklingen i samhällen.
Internet har gjort det billigt att sprida falska budskap och nu har AI gjort det billigare att skapa falska budskap, som texter, bilder och filmer
Hänvisar till Rumänien som ett exempel
Enligt Kristersson kräver detta ökad vaksamhet mot desinformation och vilseledande innehåll. Som stöd för sin oro lyfter statsministern fram flera exempel från Europa där han menar att Ryssland försökt påverka val och närmare bestämt Rumänien där vinnaren av den första omgången av presidentvalet diskvalificerades.
LÄS ÄVEN: ”Fel” kandidat vann – nu görs presidentvalet i Rumänien om
I det rumänska presidentvalet hävdar Kristersson att ”ryskt initierade kampanjer på sociala medier” gynnade en kandidat som uppfattades som Rysslandsvänlig och att den första valomgången till slut ogiltigförklarades på grund av valpåverkan.
LÄS ÄVEN: Rumänsk domare som underkände val knyts till George Soros
Den beskrivningen delas dock inte av alla. Exempelvis har USA:s justitieutskott i sin genomgång av händelserna presenterat en rapport där man gjort en annan bedömning och menat att anklagelserna om omfattande rysk påverkan var överdrivna och inte tillräckligt belagda.
LÄS ÄVEN: Rumänsk domare som underkände val knyts till George Soros
Georgescu diskvalificerades av landets författningsdomstol i december 2024 efter påståenden från den rumänska underrättelsetjänsten om att han i hemlighet fått hjälp från Ryssland med att nå ut med sitt politiska budskap i en koordinerad Tiktok-kampanj.
I början av februari i år meddelade alltså USA:s representanthus justitieutskott att Călin Georgescu, som vann första omgången i det rumänska presidentvalet 2024, diskvalificerades på falska grunder.
LÄS MER: USA:s justitieutskott: Falska ryssanklagelser när rumänsk valvinnare diskvalificerades
Men det hindrar inte statsminister Ulf Kristersson från att förstärka hotbilden och samla samtliga partiledare för att ge intryck av att demokratin i Sverige är i fara, där hotet från öst framställs som det enda att oroa sig för. Till sin hjälp har Kristersson även mobiliserat flera av landets säkerhetsmyndigheter för att larma svenska folket och vidta åtgärder mot det som framställs som det stora hotet.
Samtidigt fortsätter landets inhemska problem att växa som en följd av samma politikers beslut under många år, och den nya demografin kan snart göra det svårt för Tidöpartierna att vinna val – något som bland annat den tidigare moderata riksdagsledamoten Hanif Bali har uppmärksammat.
– Jag är orolig för att det demografiskt kommer att bli så. Andelen med utländsk bakgrund och de med svag socioekonomi ökar. Och den husägande medelklassen krymper. Det kommer leda till att vi hamnar i en återvändsgränd där vi aldrig får makten igen, sa Bali till SvD.
Men sådana scenarion lyfts sällan fram som hot och får knappast något utrymme bland landets ledande politiker och myndigheter, som istället fokuserar uteslutande på det östliga hotet.
LÄS ÄVEN: Bali: Demografin kan omöjliggöra framtida högerregeringar
Anklagelserna om valpåverkan som Kristersson lyfter har vid sidan om USA:s egen rapport även tillbakavisats av TikTok. ”Tiktok har varken funnit eller sett några bevis för ett samordnat nätverk av 25 000 konton som är knutna till Mr. Georgescus kampanj”, hette det i ett uttalande från sociala medier-jätten redan i november 2024.
LÄS ÄVEN: Rumänsk domare som underkände val knyts till George Soros
Liberaler bakom ”valpåverkan” i Rumänien
USA:s representanthus justitieutskott har baserat sin rapport på tusentals interna handlingar från nätjättarna, vilka inte minst handlar om deras kontakter med EU och unionens censurkrav. Och justitieutskottet ansluter sig nu i sin rapport till en annan förklaring till varför den rumänska presidentkandidaten Georgescu kunde gå från att vara relativt okänd, till att plötsligt vinna presidentvalet.
LÄS ÄVEN: USA-rapport: EU-kommissionen utgör ett ”utländskt censurhot”
Hösten 2024 drog Rumäniens liberala parti PNL, systerparti till Sveriges Moderaterna och Kristdemokraterna och lett av den tidigare premiärministern Nicolae Ciucă, igång en massiv sociala medier-kampanj inför presidentvalet.
Via ett pr-bulvanföretag lanserades hashtaggen #echilibrusiseriozitate, (balans och allvar), under vilken höger- och EU-skeptiska kandidater angreps i sociala medier. Via appen Fame Up fick 130 influencers betalt av pr-bolaget för att sprida liberala budskap på TikTok.
LÄS ÄVEN: USA:s UD kritiserar rumänsk valkupp i ny rapport
Men Georgescu-anhängare lyckades ”kapa” kampanjen genom att skapa sin egen, förväxlande lika, hashtagg: #echilibrusiverticalitate (balans och uppriktighet). Och de 130 influencers som fått betalt för att sprida liberal EU-propaganda, började dela och sprida inlägg med den hashtaggen istället. På så sätt finansierade PNL, av misstag, den högernationalistiska kandidatens framgångar.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: Har vänsterliberalerna valkuppat i Rumänien?
Efter att Georgescu vunnit presidentvalet, så upptäckte den rumänska säkerhetstjänsten den koordinerade TikTok-kampanjen, som alltså det liberala partiet iscensatt. Men istället för att ge den tidigare premiärministern skulden, så pekades Ryssland ut och Georgescu diskvalificerades torts att han gick mot klar vinst i presidentvalet.
Moderaterna engagerade i andra länders valresultat
Vidare radar Kristersson upp andra händelser på sociala medier. När det gäller Tyskland skriver Kristersson att ryska nätverk inför parlamentsvalet spred falska uppgifter om politiker och politiska förslag, bland annat genom fabricerade artiklar där den dåvarande vice förbundskanslern anklagades för övergrepp.
Även valet i Moldavien tas upp. Där menar han att Ryssland både försökte gynna Rysslandsvänliga politiker och smutskasta EU-vänliga krafter, och att det förekom ”regelrätta röstköp”. Sverige och EU bidrog enligt honom med stödinsatser till Moldavien, något han anser att Sverige kan vara stolt över – samtidigt som erfarenheterna ger lärdomar inför det egna valet.
LÄS ÄVEN: Dragkamp i Östeuropa – Moldavien kan få genväg in i EU
Norge nämns också. Inför valet 2025 ska, enligt Kristersson, partiet Høyres hemsida ha utsatts för en cyberattack av en prorysk hackergrupp. Han hänvisar även till att det mindre partiet Fred og rettferdighet drev en omfattande annonskampanj med budskapet att norsk välfärd borde prioriteras före stöd till Ukraina, och att finansieringen visade sig komma från en affärsman med kopplingar till Ryssland.
Trots dessa exempel konstaterar han att de partier och krafter som förespråkar europeiskt samarbete och stöd till Ukraina vann i samtliga fall, något han beskriver som hoppingivande.
Ett annat mönster som kan utläsas av Kristerssons utspel på sociala medier är att när en kandidat eller sida som inte är EU-vänlig vinner val, gör han tillsammans med andra vänsterliberaler uttalanden om att demokratin är hotad och om rysk påverkan. När däremot rätt sida, den EU-vänliga sidan, vinner framställs valet som korrekt och väl genomfört.
Vidare är det däremot inte valpåverkan när Sverige, med bland annat Moderaterna och proffsdemonstranten Greta Thunberg i spetsen, tillsammans med andra EU-länder reser till länder utanför EU för att protestera mot ett valresultat.
Det är nämligen ett exempel som uppmärksammats av Samnytt i slutet av 2024 är när en delegation av politiker från flera EU-länder reste till Georgien för att protestera i en påverkanskampanj mot valresultatet.
LÄS ÄVEN: Sverige på plats och protesterar mot valet i Georgien
Från Sverige deltog bland annat Kristerssons partikollega, den moderate riksdagsmannen Erik Ottoson som syns tala på bilderna nedan från Tbilisi och inte kunde acceptera valresultatet.
Mobiliserar alla myndigheter
Inför valet 2026 pågår, enligt statsministern, nu ett intensivt arbete inom svenska myndigheter. Arbetet samordnas bland annat genom ett nationellt valnätverk där flera myndigheter ingår.
Kristersson har samlat Valmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för civilt försvar, Nationellt cybersäkerhetscenter, Post- och telestyrelsen, Skatteverket och länsstyrelserna.
Vi ser vad Ryssland gör och vi vidtar hela tiden åtgärder för att stärka vår motståndskraft.
LÄS ÄVEN: USA-rapport: EU-kommissionen utgör ett ”utländskt censurhot”
Regeringen har dessutom gett Nationellt cybersäkerhetscenter ett särskilt uppdrag att stötta cybersäkerheten före, under och efter valet. Samtliga riksdagspartier ska bjudas in till dialog om hur de kan stärka sitt eget skydd.
Säkerhetspolisen och Myndigheten för psykologiskt försvar ska genomföra kunskapshöjande insatser riktade till partierna.
Polismyndigheten ska bemanna ett särskilt telefonnummer dit förtroendevalda kan ringa för att anmäla brott eller ta upp säkerhetsfrågor.
Uppmanar att läsa etablissemangsmedier
En central del Kristersson debattartikel handlar dock inte om myndigheter, utan om allmänheten i Sverige. Kristersson understryker att motståndskraften i slutändan byggs gemensamt.
Han uppmanar svenska folket att ”dubbelkolla om andra medier rapporterar om samma sak” – en uppmaning som kan tolkas som att ett budskap inte anses trovärdigt om inte statstelevisionen eller vissa vänsterliberala mediehus redan har rapporterat om det.
Ibland kan en nyhet vara lite för bra – eller kanske lite för dålig – för att vara sann. Tänk då efter innan du delar med dig av nyheter om det kommer från en källa du inte är bekant med. Och innan du exploderar av ilska och skriver arga kommentarer på sociala medier – dubbelkolla om andra medier rapporterar om samma sak. Lyssna på svenska myndigheter och kom ihåg att du hittar korrekt information om valet på val.se.
Samtidigt medger han att detta är svårare än det låter, särskilt i ett polariserat politiskt klimat. Han avslutar med en uppmaning att ha ”vuxna samtal”.
Allt detta kan låta enkelt, men har visat sig vara svårare än man tror, inte minst i ett alltför polariserat politiskt klimat. Låt oss därför värna det vuxna samtalet.
