Språkbrister bland personal inom äldreomsorgen är ett återkommande problem i stora delar av landet. En undersökning visar att över hälften av landets äldreomsorgschefer upplever att missförstånd kopplade till språket uppstår minst en gång i veckan. I en fjärdedel av kommunerna sker det dagligen.
Konsekvenserna kan bli allvarliga. Kommuner rapporterar om situationer där äldre fått fel medicin på grund av missförstånd kring instruktioner, där personal och omsorgstagare haft svårt att förstå varandra och där kommunikation med ambulanspersonal försvårats vid akuta insatser.
Enligt flera äldreomsorgschefer kan sådana missförstånd påverka både kvaliteten i omsorgen och säkerheten för de äldre. I Sundsvalls kommun beskriver vård- och omsorgsdirektören Lars-Ove Johansson språkfrågan som en viktig utmaning. Han menar att problem uppstår när personal eller omsorgstagare tror att de förstått varandra trots att information gått förlorad. Samtidigt efterlyser han högre språkkrav inom utbildningarna till undersköterska.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Anhöriga kritiserar äldreboendets språkkunskaper – kallas ”rasister”
Även Umeå kommun uppger i Kommunalarbetarens undersökning att språket i bland skapar svårigheter i verksamheten. HR-chefen Rebecca Andersson framhåller att arbetet inom äldreomsorgen ställer krav på dokumentation och förmåga att ta emot instruktioner från exempelvis sjuksköterskor. Samtidigt pekar hon på att flerspråkig personal kan vara en tillgång när äldre med annat modersmål än svenska behöver omsorg.
Bakgrunden till situationen är enligt kommunerna de långvariga rekryteringsproblemen inom äldreomsorgen. Låga löner och en pressad arbetsmiljö har gjort det svårt att locka personal, vilket bidragit till att många som anställts har utländsk bakgrund.
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner är i dag 37 procent av kommunernas undersköterskor och 53 procent av vårdbiträdena födda utanför Sverige.
Ny lag
Den 1 juli träder ett nytt lagkrav i kraft som innebär att kommuner och privata utförare ska arbeta för att personalen har tillräckliga kunskaper i svenska. Kravet riktar sig mot arbetsgivarna snarare än de enskilda anställda, men exakt hur reglerna kommer att tillämpas i praktiken varierar fortfarande mellan olika verksamheter.
Som en följd av de nya reglerna väljer allt fler kommuner att införa språktester. Enligt undersökningen använder redan 27 procent av kommunerna sådana tester medan ytterligare 29 procent planerar att införa dem. Det är en tydlig ökning jämfört med 2022 då endast sju procent uppgav att de använde språktester.
Uppsala kommun är ett exempel där omkring 300 medarbetare testats under 2024 och 2025. Kommunen betonar att syftet främst är att identifiera behov av stöd och utbildning, snarare än att sortera bort personal.
Språkombud
Samtidigt möter utvecklingen kritik från forskare och experter. Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att testerna riskerar att bli rättsosäkra eftersom de varierar kraftigt mellan kommunerna och det saknas en tydlig definition av vilken språklig kompetens som faktiskt ska mätas. Även Socialstyrelsen uttrycker viss tveksamhet och konstaterar att flera av de tester som finns på marknaden håller ojämn kvalitet.
Ett annat sätt att stärka språkförmågan är genom så kallade språkombud. Det innebär att medarbetare med goda kunskaper i svenska får utbildning för att stödja kollegor som behöver utveckla språket. Fler än 70 kommuner uppger att de arbetar med sådana lösningar.
Regeringen har avsatt medel för genomförandet av språkkravet men Sveriges Kommuner och Regioner efterlyser samtidigt mer långsiktig finansiering för arbetet.
LÄS ÄVEN: Gängkriminell berättar: Jag fick jobb på äldreboende
