Ekeroth: “Ständigt dessa f*rbannade fritidsgårdar”

LEDARE • Insikten är gammal. Decennier gammal faktiskt. Ändå förvånas jag varje gång insikten förnyas. Insikten att våra politiska motståndare är äkta mähän. De är så hopplöst odugliga och tafatta att man inser att de troligen inte har en enda originell eller egen tanke. För varje gång våra politiska motståndare försöker sig på en samhällsanalys blir den så skrattretande att man inte vet om de menar allvar eller ej. Efter det chockerande mordet på en 39-årig far, framför hans 12-åriga son, får vi ånyo bevittna denna totala oduglighet som våra politiska motståndare svänger sig med. Det är denna gång “gängens skräck” Jan Jönsson (L) som berikar oss med hans insikter när han, återigen, drar upp “fritidsgårdar” som lösningen på det råa våldet.

Just “fritidsgårdarna” är troligen ett av de äldsta, och sämsta, så kallade argumentet som sjuklöverpolitiker har i sin imponerande arsenal av floskler. Vi SD:are, eller bara folk med vanligt sunt förnuft, har hört det till leda. Alla säger det. Hela tiden. Varenda enskild gång det begåtts brott så kommer någon ljushuvud med de där “fritidsgårdarna” igen.

En normalt tänkande individ förstår reflexmässigt att fritidsgårdar såklart inte motverkar gäng, våld eller brottslighet överhuvudtaget. Faktum är att de högst troligen förvärrar situationen. Någon naiv kommun slösar skattepengar på en “fritidsgård” men vi vet alla vad det blir av den: övertagen av aggressiva invandrargäng. Till och med Jerzy, snickesnacki, Sarnecki erkände detta när det visade sig att de ungdomar som besöker fritidsgårdar i studier visats sig vara mer kriminella än de som inte gör det.

“Gängens skräck” slår till

Det finns mängder med nyheter omkring detta – för de som nu skulle behöva det. Exempelvis användes ABF:s fritidsgårdar i Botkyrka för öppen drogförsäljning. Det fanns skyddsvästar och knivar i den kommunalt stödda verksamheten. Det är skattepengar direkt in i kriminellas fickor att leka med, allt som oftast.

Och detta “recept” mot de kriminella invandrargängen har använts i decennier nu. Gång på gång. Upprepas av alla från “höger” till vänster. Endast på senare tid har kritiken växt, men indoktrineringen i den socialistiska tanken att det är samhällets fel som inte uppfostrar invandrarligisterna sitter mycket djupt.

Det är då inte förvånande att den indoktringeringen sitter kanske djupast av alla i Jan, “gängens skräck”, Jönsson. Maken till beta-hane får man leta efter.

På Twitter går han nämligen, troligen på fullaste allvar, ut och…*trumvirvel*…kräver mer fritidsgårdar (!) för att hindra besinningslösa mord som på den 39-årige pappan:

Jimmie Åkesson reagerade rätteligen på detta patetiska, beta-beteende från Jönsson och svarade:

Helt rätt. Dessa clowner som i decennier haft fel om allt, som orsakat problemen och sen låtsas vara indignerade, allvarsamma och seriösa när de kräver mer av allt det som misslyckats, förtjänar inget annat än hån och förakt. Jan Jönsson är närmast sinnebilden för hela det misslyckandet.

Total hjärntvätt

Men att Jönsson och hans gelikar skulle dra “fritidsgård”-kortet är inte förvånande, även om det är fullständigt verklighetsfrånvarande. Men det jag slås av är en annan aspekt. Nämligen att Jönsson och hela sjuklöver-etablissemanget är så fullständigt hjärntvättade så att de inte verkar ha en enda självständig tanke kvar.

Vid varenda händelse, varenda större incident, varenda situation som går på tvärs med deras ideologiska föreställningsvärld, så har de närmast ett fast inövat mönster över vad de ska säga och reagera. Som om de blivit drillade på en militärbas i 10 år, så när de vaknar mitt i natten och ett invandrargäng gjort något bestialiskt mot någon oskyldig så kan de i sömnen resa sig i sängen och skrika “Fritidsgård!”, “Allas lika värde!” eller något annat meningslöst värdeord de fått intutat.

De har i deras eget sinne inte längre någon plats för en självständig analys av vad de säger. De skäms inte ens för att gå ut offentligt med deras fantastiska verklighetsanalyser eftersom de inte förstår hur fullständigt bisarra de är.

Kejsarens nya kläder skulle kunnat varit en passande jämförelse, men problemet är att bokens sensmoral används ofta för att symbolisera hur människor anpassar sig till gruppen (på ytan bejakar det som andra bejakar), även när det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel. Men Jönsson inser nog inte att varken han, eller hans grupp, har fel.

Jan Jönsson är självfallet inte ensam om att ha hamnat i denna mentala tvångströja men han sätter ett bra ansikte på det eftersom hela hans person är en antites. Han är ett perfekt exempel på den meningslösa, naiva man som västvärlden utvecklats till, vars främsta åtgärd mot den totala ondskan är dessa f*rbannade fritidsgårdar.