Medan politiker och myndigheter kämpar i motvind för fler kvinnliga chefer och jämställda styrelser har kvinnorna gjort kometkarriär i en annan traditionellt mansdominerad sektor: gängbrottsligheten. Tjejerna väntar inte på att rekryteras – de kliver rakt in, erbjuder självmant sina tjänster och vägrar reduceras till ”någons flickvän”. Det framgår av en färsk rapport från Brå.

Av de knappt 62 000 personer som polisen bedömer som kopplade till eller aktiva i kriminella nätverk är nu närmare 10 000 kvinnor. En grupp av dessa klassas av Brå som ”delaktiga” på riktigt – med uppgifter som gör verklig skillnad. Några av tjejernas vanligaste uppgifter är att transportera, förvara och packa narkotika; medverka i bedrägerier och penningtvätt, men även att möjliggöra dödligt våld genom att locka ut måltavlor.

– Deras insatser bidrar till att narkotikadistributionen i Sverige fungerar, konstaterar Brås projektledare Katharina Tollin.

LÄS ÄVEN: 280 flickor åtalades i Sverige förra året för mord och annat våld

Samtidigt går de oftare under polisens radar än killarna – och just därför är de attraktiva hos gängen. Det kontrasterar mot den generella kvinnosynen inom det utomvästliga invandrarkollektiv i vilket den absoluta merparten av de gängkriminella har sina rötter – den organiserade brottsligheten går före och visar vägen på jämställdhetsområdet.

Pengar och status lockar

Det här är ingen rekryteringskampanj med glitter och slogan. Drivkrafterna är jordnära – pengar, lojalitet och status. Brå visar att tjejer inte gör ”karriär” som killarna, men att de rör sig in och ut ur strukturerna och sällan behöver ”hoppa av”. De kommer in via vänskaper och relationer, inte via prövotid och springpojksjobb. Den som vill vara ”lika bra som killarna” väljer bort passagerarsätet.

– När han var stressad och inte visste vad han skulle göra, eftersom han var min pojkvän så sa jag: ’vad kan jag göra?’. Och då hjälpte jag dem att rodda i allting också. Och plötsligt hängde jag med på allt”, berättar en av de tjejer som visat framfötterna i den gängkriminella världen

LÄS ÄVEN: ÅTAL: Mångkulturellt tjejgäng kidnappade 15-årig svensk flicka – tvingade av henne kläderna

Det är också här den ”framåtlutade jämställdheten” uppstår: tjejerna söker sig själva till uppdrag – inte bara ”rekryteras”. De vill inte förpassas till rollen som snygg flickvän, utan kliver in som logistiker, kurirer och den som den som gör ”det som behövs”.

Förövare ”i högre grad än vi trott”

De runt 10 000 kartlagda kvinnorna har i snitt 18 registrerade brottsmisstankar vardera, varav fem under perioden 2021–2023 – det är lägre nivåer än männens, men långt ifrån marginellt. En del av de lägre siffrorna beror dock på att tjejerna fortfarande går under polisens radar och att de därför kan operera mer ostört och riskfritt.

LÄS ÄVEN: Gravid 18-årig dalkulla ville bli gängmördare – kidnappades

I materialet syns även att allt flera kriminella tjejer utövar våld, något som tidigare kopplats till ”manligt testosteron”. Det handlar bland annat om ”bestraffningar” med grovt våld och förnedringsinslag mot andra tjejer, där killarna har en kodex att inte röra det motsatta könet.

– De är efterfrågade för att utföra ’bestraffningar’ mot andra tjejer i nätverket. Det har sin grund i normer att killar inte anses kunna misshandla tjejer, förklarar Brå-utredaren Karolina Hurve.

Nätverkens blindfläck och säkerhetsventil

Brå gör en tydlig poäng: tjejernas betydelse för nätverkens brottslighet är större än deras formella positioner antyder. De är svårare att upptäcka, lojala och tillgängliga. Tre typiska medverkanstyper syns i underlaget: 1) tillfälliga insatser (förvara vapen, transportera paket), 2) kontinuerliga uppdrag som nästan blir heltidsjobb (narkotikatransporter), och 3) egen verksamhet (småskalig försäljning). Att lämna är svårast från kategori två – när uppdraget växt till livsstil.

LÄS ÄVEN: Tortyrmördad av sina väninnor – 14-åriga Emilias bödlar inför rätta

De rekryteras inte som killarna in nätverket, börjar underifrån och klättrar uppåt i graderna. I stället kommer de redan från början via kontakter in ”från sidan” på högre nivåer i hierarkin. De rör sig oftare än killarna in och ut och stannar oftare än dessa kortare tid i de gängkriminella miljöerna

Den bilden återkommer i Brås intervjuer, i avkrypterade chattar (Skye/ECC, Anom) och i polisens underrättelser. Den sociala kontexten – kriminella miljöer där droger, snabba cash och lojaliteter normaliseras – är inkörsporten.

”Utsatthet” lång ifrån hela förklaringen

Många av de intervjuade skyller på psykisk ohälsa, våld i hemmet, missbruk, skolmisslyckanden (ofta kopplade till ADHD-diagnos) och tidiga placeringar På Sis- eller HVB-hem. Många kommer dock från mer stabila hem men söker sig trots avsaknad av ”socioekonomiska faktorer” till de gängkriminella miljöerna. Brå betonar att det bara är på vissa som den omtalade ”utsattheten” kan tillämpas som förklaringsmodell. ”Egen drivkraft/agens” är central för att förstå varför tjejerna slår in på brottets bana.

LÄS ÄVEN: Tortyrmördad av sina väninnor – 14-åriga Emilias bödlar inför rätta

Enligt Brås rapport är andelen personer v kvinnligt kön som kan kopplas till de kriminella gängen nu närmare 20 procent. Med anledning av detta riktar man nu uppmaningar till polisen att utveckla rutiner, kontroller och profilering som även fångar tjejer – eftersom deras ”osynlighet” i dag är en konkurrensfördel för nätverken.

Det går att tala om en sorts jämställdhetsframgång i en sektor där ingen vill se ökad jämställdhet. Tjejernas ökade synlighet i den gängkriminella världen speglar en vilja till handlingsutrymme och status – men också en kalkyl från nätverken där specifikt kvinnliga kvaliteter tillför mervärde: lägre upptäcktsrisk, hög lojalitet osv. Och det sker utan särskilda insatser såsom kvotering mot könsdiskriminering,

LÄS ÄVEN: Här är tjejgängets förnedringsvåld innan 14-åringen mördas: “Wallah vi hugger dig – jag klipper av tungan”

Brås rapport ”Flickor och kvinnor i kriminella nätverk” kan läsas i sin helhet HÄR.

Förälder DO-anmäler när sonen nekas polisutbildning