Bland ungdomar som fick störst del av sina kalorier från ultraprocessad mat kom drygt 14 procent av energin från tillsatt socker. Bland dem som åt minst var siffran knappt 5 procent. Samtidigt innehöll kosten mindre än hälften så mycket fullkorn per kalori. Det visar en svensk studie som också fann tydliga skillnader i vad vuxna åt, men ett betydligt svagare samband med kroppsvikten.

Forskare vid Göteborgs universitet och Livsmedelsverket har analyserat matvanorna hos drygt 6 700 deltagare i tre nationella undersökningar. Enligt forskarnas huvudsakliga beräkning stod ultraprocessade livsmedel för i genomsnitt 52 procent av kalorierna bland ungdomarna, 45 procent bland de vuxna och 46 procent bland småbarnen.

Vad som bidrog mest till de siffrorna skilde sig åt med åldern. Bland vuxna var bröd den största enskilda källan. Bland ungdomar kom mest energi från kategorin smörgåsar, pizza och liknande rätter. Godis, sockersötade drycker och salta snacks hamnade också högre upp på listan bland ungdomarna än i de andra åldersgrupperna.

Mer socker och mindre fullkorn

Forskarna delade in deltagarna i fem lika stora grupper efter hur stor del av energin de fick från ultraprocessad mat. Bland ungdomarna i den högsta femtedelen stod tillsatt socker för 14,3 procent av kalorierna, jämfört med 4,6 procent i den lägsta. För fullkorn gick skillnaden åt andra hållet. Ungdomarna i den högsta gruppen fick i sig knappt 6 gram fullkorn per 1 000 kilokalorier, mot drygt 14 gram i den lägsta. Siffrorna är medianvärden för respektive grupp.

Även bland vuxna syntes skillnaden tydligt. I den femtedel som åt mest ultraprocessat kom 9,3 procent av energin från tillsatt socker, mot 3,7 procent bland dem som åt minst. Mängden fullkorn var 13 respektive 25 gram per 1 000 kilokalorier. Även fiberinnehållet var lägre, medan maten gav fler kalorier per gram.

LÄS ÄVEN: Ultraprocessad mat kopplas till svåra tarmsjukdomar – läkare varnar för ökande risker

Mönstret gällde däremot inte alla näringsämnen. Bland vuxna och ungdomar såg forskarna inget tydligt samband mellan andelen ultraprocessad mat och hur stor del av energin som kom från mättat fett.

Svagt samband med vikten hos vuxna

För varje ökning med tio procentenheter av andelen energi från ultraprocessad mat hade de vuxna i genomsnitt omkring 0,6 procent högre BMI. Forskarna bedömer att skillnaden är så liten att den sannolikt har begränsad betydelse för den enskildes hälsa.

När forskarna tog hänsyn till det totala kaloriintaget var övervikt eller fetma 16 procent vanligare i den tredjedel av de vuxna som åt mest ultraprocessat än i den tredjedel som åt minst. Bland ungdomar och fyraåringar fann forskarna inget motsvarande samband i huvudanalysen.

LÄS ÄVEN: Studie: Ultraprocessad mat ökar risken för hjärtattack

Undersökningarna ger ögonblicksbilder av deltagarnas matvanor och vikt. De kan därför inte visa om någon gick upp i vikt till följd av vad de åt eller vilken betydelse själva bearbetningen av maten hade.

Berikad gröt sticker ut

Hos småbarnen fanns ett undantag som forskarna särskilt lyfter fram. De barn som fick en större del av sina kalorier från ultraprocessade livsmedel fick också i sig mer järn och E-vitamin i förhållande till kaloriintaget. En tänkbar förklaring är att även berikad barngröt och välling räknas som ultraprocessade.

– Det skulle vara olyckligt om föräldrar väljer bort berikad gröt och välling av rädsla för att de kallas för ultraprocessade, säger Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket och medförfattare till studien, i Göteborgs universitets pressmeddelande.

LÄS ÄVEN: Stor genomgång: Ultraprocessad mat kopplas till skador i hela kroppen

Hur maten klassas påverkar också uppskattningen av hur mycket ultraprocessat svenskarna äter. Forskarna använde det internationella Nova-systemet, där såväl läsk som vissa sorters fullkornsbröd hamnar i samma kategori. När forskarna bara räknade med livsmedel som de med säkerhet kunde klassa som ultraprocessade sjönk andelen till mellan 23 och 29 procent av kalorierna i de tre åldersgrupperna. Sambanden med mer tillsatt socker och mindre fibrer kvarstod i stort.

Studien är publicerad i Nutrition Journal och bygger på Livsmedelsverkets undersökningar Riksmaten. Uppgifterna om vuxna samlades in 2010–2011, om ungdomar 2016–2017 och om småbarn 2021–2024.