Ekeroth: “Svenskars mesighet är ett hot mot yttrandefriheten”

LEDARE • Svenskars mesighet är ett hot mot vår yttrandefrihet. Framförallt kvinnors lätthet till underkastelse är ett problem men i det moderna sojapojks-samhälle som Sverige blivit är tyvärr även en stor del av männen villiga att vika sig för hot om våld. Krydda detta med en bottenlös naivitet så har vi ett recept på katastrof.

Att det föreligger könsskillnader är för alla i slutändan helt uppenbart. Dels givetvis fysiska skillnader, men i dagens samhälle än det mer viktigt med de mentala och psykologiska skillnaderna. En av dessa är det faktum att kvinnor lättare viker sig för våld, hot om våld, dålig stämning och har svårare att gå emot det som inte är social accepterat eller det som är konfliktbenäget.

I partipolitiken har det under lång tid funnits tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor röstar i högre utsträckning vänster, män höger. Störst skillnad är det för SD som domineras av manliga röster. Könsskillnaderna har dessutom ökat stort under de senaste 50 åren.

Detta får såklart effekt på det mesta i samhället. Hade kvinnor fått välja hade vi alltså hade socialist-regering i evinnerlighet, vilket är paradoxalt eftersom det skulle innebära mer invandring från MEA-länder vilket skulle utsätta kvinnor för mer risker, mer våld och mer övergrepp.

Skillnaderna får, vilket Samnytt skrev om nyss, även effekt på våra grundläggare fri- och rättigheter, exempelvis yttrandefriheten. En undersökning visade att 53 procent av de tillfrågade ansåg att det borde vara olagligt att offentligt bränna olika religioners heliga texter, till exempel Koranen eller Bibeln. Men skillnaderna mellan hur män och kvinnor svarade var stora.

Hela 63 procent av kvinnorna vill se en lagstiftning mot detta, jämfört med 42 procent av männen. En stor andel av de undersökta lär ha utländsk bakgrund, och jag misstänker att de med rötter i Mellanöstern eller Afrika sticker ut i undersökningen, men det framgår inte exakt hur.

Flera studier

Men detta är inte enda undersökningen som visar på stora skillnader mellan män och kvinnor. I en undersökning framgick att oro över den påstådda klimatkrisen är något som bekymrar kvinnor i långt större utsträckning än män – nästan dubbelt så många.

När det gäller vilka partier folk röstar på finns det en intressant studie som forskare vid Göteborgs, Amsterdams och Århus universitet såg – nämligen att röstskillnader delvis kan förklaras med våra könsskillnader. I studien skriver författarna:

Där hävdas att mäns generellt lägre känslighet för sociala signaler gör dem mer benägna att rösta på stigmatiserade och små partier, medan kvinnors större intresse för social harmoni förväntas göra dem mindre benägna att rösta på extrema partier.

De förklarar närmare:

En första skillnad, som förutsägs av teorin om socialiseringsteori, är att kvinnor i allmänhet socialiseras till starkare känslor av till andra än vad män gör, vilket gör män mindre angelägna om social harmoni än kvinnor.

Den andra – om än något relaterade – skillnaden är att män har visat sig vara mindre känsliga för sociala signaler än kvinnor.

På grundval av dessa två skillnader mellan män och kvinnor – betydelsen vikten av social harmoni och sociala signaler – förväntar vi oss att stigmatiserade, mindre och extrema partier sannolikt kommer att attrahera fler manliga än kvinnliga väljare.

Det är troligen samma mekanismer som gör att större andel av kvinnor vill förbjuda koranbränningar. Både den mediala bilden och inte sällan de verkliga konsekvenserna av när någon anses skymfa islam är våldsamma. Mängder med nyheter prånglas ut om upplopp, stenkastning, våld och hämndaktion mot de som anses ha skymfat islam.

Det spelar mindre roll om det är att bränna en bok eller att skriva en bok, se exempelvis Paludan v.s. Salman Rushdie, att göra karikatyrer om Muhammed (se Charlie Hebdo, Muhammedkarikatyr-krisen) eller att göra en islamkritisk film (Theo van Gogh). Våldsamt blir det och ännu fler hot om våld präglar nyhetsförmedlingen och därmed kommer det allmännas uppfattning om konsekvenserna av att stå upp mot islam förknippas med allt annat än “social harmoni” – som alltså enligt studien ovan är mycket viktigare för kvinnor än för män.

Det lär vara en stor del av förklaringen till varför kvinnor är mer benägna att vika sig för krav om att inskränka yttrandefriheten eller andra dylika drastiska åtgärder. Men det gör det inte mindre oroande.

Varför?

Varför eftersträvar kvinnor mer “social harmoni” då? Ambitionen att uppnå “social harmoni” är ett sätt att, i alla fall kortsiktigt, minska konfliktytorna i ett samhälle. Och anledningen till den strävan grundar sig högst troligen på det faktum att kvinnor rent fysiologisk sett är svagare än männen. Genom mänsklighetens historia har denna mycket uppenbara fysiska skillnad gestaltat sig, ofta på hemska sätt med våld och förtryck mot kvinnor.

Inte desto mindre lär detta förhållande ha präglat kvinnor evolutionärt. Deras grad av överlevnad har helt enkelt ökat när de agerat på sätt som minskar våldet eller risken för våld. Därmed är underkastelse för kvinnan, oavsett om det handlar om i eller utanför hemmet, troligen korrelerat med mindre risk för våld och därmed högre sannolikhet för överlevnad för henne och hennes avkomma.

Evolutionärt har detta förhållande såklart inpräntats i generationer och det är inget som har ändrats av den senaste generationens moderna landvinningar.

Ett problem

Även om kvinnors benägenhet att hålla med vad som uppfattas vara den rådande majoriteten, konsensus eller vad man vill kalla det, vilket syns i att fler kvinnor tror på etablissemangets teorier om klimatkrisen, fördelarna med invandring eller som i det aktuella fallet, att koranbränningar ska förbjudas, så är det ett problem för ett fritt och öppet västerländskt samhälle.

De utgör trots allt cirka 50 procent av befolkningen och om 63 procent av dem är villiga att inskränka våra grundläggande och helt avgörande friheter för att en minoritet av ointegrerbara tillika våldsamma personer väljer att hota “harmonin”, så har vi ett problem.

Som ovan redogjort så kan jag förstå eller ana varför många, men inte alla, kvinnor reagerar på detta sättet. Det är en grundläggande inre rädsla för händelser som ligger i stort utanför deras kontroll, i egenskap av att vara fysiska svagare, ha mindre aggression och villighet att utsätta sig för fara. Deras överlevnad beror i högre grad på underkastelse.

Sverige full av soy-boys

Med det sagt finns det gott om svenska manliga mesar också. Sociala medier fylls nu av beta-hanar, snöflingor och soy boys som spyr ut sin önskan om att underkasta sig muslimernas hot och våld.

Ta bara Andreas Adolfson, någon M-politiker som på twitter beskriver sig som “moderat, konservativ höger”, för att i nästa andetag cuck:a ur helt och likt en soy boy omedelbart vilja vika sig för muslimska hot:

Den listan kan göras lång, väldigt lång. Ja, kvinnor underkastar sig lättare, men i det feminiserade, soy-boy-samhället som Sverige blivit ligger tyvärr männen inte långt efter – eller i alla fall 42 procent av dem. Det är illa nog.

Underkastelse är dock inget recept för någon långsiktig framgång, det borde alla förstå, men logik trumfar sällan känslor. Dock visar de andra 37 procenten av kvinnorna, eller 58 procent av männen, att det går att tuffa till sig. Och just det, att svenskarna i Sverige tuffar till sig rejält, tror jag kommer bli helt avgörande för Sverige framtid.