Sverige brottas med en inflation dubbelt så hög som Norge, svag valuta, stor räntekänslighet hos medborgarna på grund av hög bostadsbelåning, dykande BNP och de i närtid sämsta ekonomiska framtidsutsikterna av de nordiska länderna. ”Jag skulle inte vilja vara finansminister i Sverige” konstaterar en ekonomisk forskare och beskriver det som en ”politisk mardröm”.

Sverige har traditionellt betraktats som Nordens ekonomiska motor. Uppfattningen biter sig kvar men har en allt svagare förankring i verkligheten. Det menar Heidi Schauman, forskningschef på Danske Bank i Finland som tvärtom kallar Sverige för den svagaste länken i Norden.

En rad faktorer bidrar till det sammantagna omdömet. Inflationen i Sverige är är dubbelt så hög som i Norge och Riksbankens penningpolitiska räntevapen desarmerat på grund av stor räntekänslighet bland de högt bostadsbelånade medborgarna. Den svenska kronan är extremt svag. Landet står inför ett kraftigt BNP-ras och bostadspriserna faller.

”Har oss själva att skylla”

Enligt Schaumann har Sverige sig självt att skylla för situationen och resan från bäst till sämst i klassen – det är våra politiker som styrt oss hit. Hon konstaterar krasst att hon inte skulle vilja vara finansminister i Sverige.

Den svenska bostadsmarknaden och svenskarnas höga bostadbelåning pekas ut som ett av de stora problembarnen. Samtidigt som skuldnivån har ökat i ena änden till följd av att det varit billigt att låna med låg ränta och ränteavdrag, minskar den inte i andra änden eftersom man inte behövt amortera på lånen.

Schaumann konstaterar att Sverige visserligen har en jämförelsevis låg offentligt skuldsättning/statsskuld men i gengäld är hushållen högt skuldsatta. Så länge bostadspriserna ökar går det att se det som att tillgångarna är större än skulderna, även om de svenska bostadspriserna kritiseras för att innehålla mycket luft. Men nu rasar priserna kraftigt.

Lågt förtroende för svensk ekonomi

Den svenska kronan har på senare tid också utmärkt sig som extremt svag. Förtroendet för Sveriges ekonomiska politik är lågt på den internationella valutamarknaden. Enligt Schaumann skulle problemet kunna lösas genom att Sverige byter till euron.

Men att kliva in i eurozonen kan samtidigt vara att gå ur askan och in i elden, konstaterar forskningschefen. Sverige skulle då tvingas ta del av alla de problem som finns inom ramen för det i flera avseenden misskötta eurosamarbetet med bland annat länder som i strid med reglerna tillåtits skaffa sig enorma statsskulder och måst stöttas med lika enorma räddningspaket.

”Politisk mardröm” styra Sverige

Att vara finansminister i Sverige beskriver Schaumann som ”en politisk mardröm”. Hon framhåller också, utan att precisera sig, att Sverige vid sidan av de ekonomiska problemen brottas med många andra utmaningar som är större än de övriga grannländernas.

Inför det finska valet i helgen användes Sverige som skräckexempel, något som politikerna i både Norge och Danmark också gjort tidigare. Det den hårda och samstämmiga kritiken gäller är de många och allvarliga problem Sverige ådragit sig genom att föra en i jämförelse med de övriga nordiska länderna extrem invandringspolitik.

Schumann menar att det åtminstone på kort sikt ser illa ut för Sverige ekonomiskt. På lite längre sikt bedömer hon däremot att svenskarna, förutsatt man väljer kompetenta regeringar, har lite bättre utsikter jämfört med grannländerna. Finland, där hon själv är verksam, tampas med låg sysselsättning och svag produktivitetsutveckling som sakta men säkert hämmar landets ekonomiska tillväxt.