Elexperten: ”Ebba Busch rånar elkunderna för att finansiera sin politik”

Staten tjänar tiotals miljarder på de höga elpriserna, och regeringen är därför ointresserad av att agera för att sänka dem. Det säger elexperten Bengt Ekenstierna som har mångårig erfarenhet inom elbranschen.
– Ebba Busch rånar elkunderna för att finansiera sin politik, säger han till Samnytt.

240 miljarder kronor. Så mycket mer har Sveriges elkonsumenter betalat för elen de senaste femton månaderna jämfört med tidigare priser på den. Det säger Bengt Ekenstierna, civilingenjör med mångårig bakgrund på olika ledande befattningar på företag som Sydkraft och EON. Nu är han konsult, opinionsbildare och debattör inom elområdet.

Marknaden fungerar inte

Ekenstierna är kritisk till hur priset sätts på den nordiska elbörsen Nord pool, där alla elproducenter får lika mycket betalt oavsett produktionkostnad.

– Nord pool utgår ifrån vad den sista kilowattimmen kostar att producera. Det har fungerat bra tidigare när vi haft mer elproduktion i Sverige och exporten varit begränsad. Nu när vi har mycket större exportvolymer sticker priset iväg, rakt upp, exponentiellt. Det är för att det är kostsamt att få fram de sista volymerna, säger han till Samnytt.

LÄS ÄVEN: Svenska kraftnät: Elavbrott och 40 kronor per kWh hotar Sydsverige

– Så nu får ett vindkraftverk som producerar el för fem öre och ett vattenkraftverk för femton, ändå 4:50 per kilowattimme när priset är som högst. Det var aldrig tänkt att priset för hela den producerade volymen skulle dra iväg så mycket.

Bengt Ekenstierna tar också som exempel att Sverige ibland numera importerar el från Litauen för att kunna exportera till Tyskland. Det gör att elpriserna i södra Sverige de dagarna blir samma som priset i Baltikum.

– Det är orimligheter som uppstår med den nuvarande modellen, menar han.

”Ebba Busch rånar elkunderna”

Och den som hoppas på lägre elpriser framöver hoppas sannolikt förgäves. Ekenstierna talar om en ”ohederlig allians” mellan regeringen och elproducenterna, de två aktörer med makt att göra något åt priserna, som gör att båda tjänar på att hålla uppe priserna.

Av de 240 miljarder kronor svenskarna betalat i överpriser de senaste femton månaderna går omkring 100 miljarder till elproducenterna. Resten tillfaller staten. 90 miljarder som så kallade flaskhalsintäkter till Svenska kraftnät och 50 miljarder i form av högre momsintäkter.

Det är miljardintäkter som regeringen och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) inte vill förlora, menar Ekenstierna.

LÄS ÄVEN: Så tjänar staten miljarder på elkrisen – ”Elpriserna går i spagat”

– Det är tyvärr ingen media som fångat och drivit den frågan. Det är ingen som frågar politikerna vad de gör av alla pengar som håvas in till statskassan. De vill inte ta den diskussionen, säger han.

– Även om Ebba Busch pressas av debatten om sveket med stödpengarna, så tar hon hellre den diskussionen än den om att regeringen rånar elkunderna för att kunna finansiera sin politik.

– I förlängningen är det så att upprustningen av försvaret och satsningar på brottsbekämpning och sjukvård, som regeringen presenterat, finansieras via elräkningen.

Svenska miljarder hamnar i Kina

Men det är inte bara svenska staten som tjänar pengar på de höga elpriserna. Det gör även elproducenterna, som inte sällan har utländskt ägande. Ekenstierna tar Fortum och Uniper som exempel.

– Och väldigt mycket av vindkraften ägs av kinesiska finansiärer, påpekar han.

Tyska staten köpte en stor andel av Uniper som en del av en ”bailout” i somras, till följd av energikrisen och kriget mot Ryssland. Med på köpet kom delägande i samtliga svenska kärnkraftverk.

LÄS ÄVEN: Regeringens lösning på elkrisen: Ta lån för att betala elräkningen

– Tyska staten har inga ambitioner av att äga detta. De såg det som en nödåtgärd för att inte skapa oro på marknaden. De kommer vilja hitta köpare till det här bolaget, och det kan bli kineser som köper det, menar Ekenstierna.

Som grädde på moset har elproducenterna bundit upp stora delar av sin produktion på mångåriga avtal. En del av de avtalen säljs i form av terminer på en internationell marknad.

– De terminerna är det ofta utländska aktörer som sitter på, och då hamnar vinsterna där, säger Ekenstierna.

Bättre förr?

Ekenstierna jämför situationen idag med hur det fungerade under 80-talet, när han bland annat var affärsområdeschef på dåvarande Sydkraft. Då var den svenska elmarknaden reglerad.

– Kraftbolagen hade då geografiska områden. Sydkraft, som jag arbetade för, hade ansvaret för all försörjning från en linje mellan Falkenberg och Västervik. Det innebar att vi ansvarade för att det fanns produktions- och överföringskapacitet för all el vi sålde, säger han.

LÄS MER: Ny studie: Halva elpriset om Ringhals 1 och 2 inte stängts

– Vattenkraft hade ansvar för sina områden, Skelleftekraft för sitt och så vidare. Det var ett system som innebar att kraftbolagen fick betalt för sina kostnader plus en skälig vinst.

– Så kraftbolagsdiektörerna hade inga problem med att investera, för de fick alltid betalt för sina investeringar. När vi gick in i avregleringen 1995 fanns en rädsla hos oss i branschen att överkapaciteten skulle trycka ned priserna, för att marknaden skulle sätta priserna, och en del kraftverk stängdes i den vevan. Stenungsund och några andra stängdes ned och lades i malpåse.

”Jag har ingen lösning”

Bengt Ekenstierna betonar att Sverige avreglerat elmarknaden på ett sätt som flera andra europeiska länder undvikit. I Norge finns begränsningar för hur mycket av elproduktionen som får ha utländska ägare, och i Frankrike ägs alla kärnkraftverk av staten. I de länderna ses statligt ägande som en garant för att långsiktigt säkerställa produktionskapaciteten.

– Ebba Busch talar om försyndelser som ska rättas till. Men vem ska rätta till det? Ska marknaden göra det? frågar han sig.

LÄS MER: Professorn om Per Bolund (MP): ”Intellektuellt motbjudande”

– Marknadens aktörer har inte haft några ambitioner att investera om de inte sett att de kunnat tjäna pengar på det. Och nu har vi hamnat i sitsen att det inte finns någon överkapacitet vare sig i produktion eller överföring. Marknaden klarar inte av att hantera långsiktigt samhällskritisk infrastruktur.

Ekenstierna är samtidigt skeptisk till att en återreglering av elmarknaden är möjlig, eftersom det skulle kräva långtgående lagändringar och att staten köper stora elproducenter.

– Det skulle bli fruktansvärt kostsamt för staten att köpa tillbaka de här andelarna. Vi har försatt oss i en sits och jag har ingen lösning på detta, säger Bengt Ekenstierna.

SE ÄVEN: Elbrist ger kassaklirr för stat och elbolag – 70 miljarder extra första halvåret