Svenska hushåll och företag har i flera år betalat mer för elnätet än vad nätbolagens kostnader motiverat, enligt Energimarknadsinspektionen, som ska se till att de lokala monopolbolagen inte tar ut för höga avgifter. Nu har myndigheten tagit fram en ny metod för hur mycket bolagen ska få ta in. Några sänkta avgifter blir det ändå inte. I bästa fall stiger de i lugnare takt än tidigare.

Det gäller de cirka 170 elnätsbolagen i landet, bland dem tungviktare som Vattenfall, Eon och Ellevio.

– Nätföretagen har överkompenserats i förhållande till sina kostnader. Det är det som är bakgrunden till att vi inledde ett arbete för flera år sedan att se över den här regleringen, sa Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, till TT.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Premiärministern sågar EU i tio punkter: ”Måste räddas från sig själv”

Eftersom kunderna inte kan välja vilket bolag som äger ledningarna fram till huset bestämmer myndigheten i förväg hur mycket varje bolag får ta in under en fyraårsperiod. Det kallas intäktsram och styr i praktiken hur höga nätavgifterna kan bli.

I en konsekvensutredning som publicerades på måndagen konstaterar myndigheten att dagens metod inte ser till att ramarna stannar vid vad bolagen faktiskt behöver. Bolagens avkastning har legat över den nivå myndigheten räknat med, och kunderna har dessutom fått betala avkastning på ledningar som de själva redan bekostat genom anslutningsavgifter.

Avgifterna har mer än fördubblats

Hushållens avgifter för att få elen transporterad har i genomsnitt ökat med 115 procent sedan 2005, enligt utredningen. Under samma tid steg konsumentpriserna med 49 procent.

För företag med större säkringar är ökningen 85 procent. Sedan 2022 har avgifterna stigit särskilt kraftigt.

LÄS ÄVEN: Myndighetslarm: Kunderna fast i monopol – elbolagen tar ut oskäliga avgifter

Samtidigt har nätbolagen gått mycket bra. Branschens vinstmarginal låg mellan 16 och 23 procent om året under perioden 2020–2024, vilket är högre än i andra branscher.

Ingen sänkning, bara en broms

Trots åren av höjningar innebär den nya metoden inte att avgifterna sänks. Den ska i stället dämpa hur mycket de kan höjas framöver.

– Ökningsutrymmet minskar, sa Johansson.

Enligt myndighetens preliminära beräkningar landar bolagens sammanlagda intäktsramar på 380 miljarder kronor för åren 2028–2031. Det är i kronor räknat ungefär lika mycket som under de fyra åren dessförinnan.

Hade den gamla metoden fått fortsätta skulle ramarna ha blivit 37 miljarder kronor högre, vilket motsvarar cirka nio procent. Hur mycket kunderna har betalat för mycket under de gångna åren är däremot oklart.

Miljarder sparade sedan tidigare

Bromsen stänger inte heller dörren för nya höjningar. Bolagen får nämligen spara det utrymme för avgiftshöjningar som de inte använt och ta ut det senare.

Enligt Johansson ser det sparade utrymmet för innevarande period ut att bli ungefär 40 miljarder kronor, alltså mer än vad den nya metoden kapar. Den exakta summan går dock inte att räkna fram förrän perioden är slut.

Myndigheten räknar själv med att den lägre ramen får begränsad effekt, eftersom bolagen i genomsnitt bara har tagit ut omkring 92 procent av vad de fått under de senaste åren.

Metoden är fortfarande preliminär och bygger på en lagändring som träder i kraft vid årsskiftet. Elnätsbolagen och andra berörda kan nu lämna synpunkter, och det formella beslutet om ramarna ska fattas senast i oktober nästa år.

LÄS ÄVEN: Regeringen tillsätter utredning om kritiserade elnätsavgifter