2025 ska inga av Göteborgs stadsdelar finnas på den nationella listan över särskilt utsatta områden. Det har Axel Josefson, Moderaternas gruppledare och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, utlovat. Upp till elva miljarder är allmännyttan redo att skjuta till för att det ska kunna lyckas. Halvvägs in i mandatperioden finns det dock inte mycket som tyder på att detta skulle lyckas.

– Vi behöver djärva mål. Det är så lätt att ändra mål när det blåser lite motvind. Men jag inser att utmaningen inte har blivit lättare, säger Axel Josefson till DN.

Att bryta det så kallade utanförskapet har man skrivit in i stadens alliansbudget. Någon minskad segregation har man emellertid inte kunna skönja.

Även i Göteborgs kommuns allmännyttas, AB Framtidens, nya ”strategi för utvecklingsområden 2020-2030” har målet skrivits in. Där står att man på fem år ska ”vända utvecklingen i Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Tynnered”.

Superförvaltning och trygghetssäkra fastigheter

”Superförvaltning” har man döpt konceptet till där bland annat ”trygghetssäkring av fastigheter” ingår, vilket innebär att man ska reda ut vilka som faktiskt bor i en lägenhet och skärpt sophantering. Man ska även skapa en ”social investeringsfond” riktad till barn och ungdomar.

”Totalt har koncernen beredskap för att avsätta cirka 11 miljarder kronor för att genomföra strategin”, skriver man.

– Vi har tillsammans med polisen avgett ett medborgarlöfte om ett Biskopsgården fritt från gängrelaterat våld, säger Josefson och beskriver det som ”ett långsiktigt arbete”. Detta ska man uppnå bland annat med öppna fritidsgårdar.