En byggföretagare i Stockholmsområdet döms till böter för att ha anställt en ukrainsk man som saknat arbetstillstånd i Sverige. Företagaren friades av tingsrätten, men fälls nu istället av hovrätten.
Det är en morgon i februari i år som gränspolisen genomför en razzia mot en byggarbetsplats i Norrland. På platsen bygger ett svenskt byggföretag nya flerfamiljshus i samarbete med en lettisk leverantör.
Från Ukraina
Gränspoliserna kontrollerar de fem utländska byggarbetare som finns på platsen. Endast en av dem pratar och förstår engelska. Poliserna förklarar att de vill se id-handlingar för samtliga arbetare.
Tre av arbetarna är lettiska medborgare och får därmed arbeta i Sverige. Efter ytterligare kontroller konstateras att en fjärde person är undantagen kravet på arbetstillstånd.
Men den femte personen, den av dem som pratar engelska, är en 48-årig ukrainsk medborgare som saknar svenskt uppehålls- och arbetstillstånd. Han avvisas därför från Sverige.
Frias och döms
Chefen för byggföretaget förklarar i förhör att han trott att den ukrainske mannen är lettisk medborgare, liksom de andra männen i arbetslaget, eftersom han visat upp en lettisk id-handling vid anställningstillfället.
Id-handlingen är i själva verket ett uppehållskort som ger mannen rätt att bo och arbeta i Lettland, men inte i Sverige. Det är en skillnad som chefen inte uppfattat.
Tingsrätten väljer att tro på byggföretagarens förklaring, och friar honom från att ha anställt den ukrainske mannen. ”Det förbiseende som han därvid gjorde sig skyldig till kan inte anses som oaktsamhet i lagens mening. Han ska därför frikännas från ansvar”, står att läsa i domen.
Men den friande domen överklagas till hovrätten, som nu fäller honom för brott mot utlänningslagen. Han döms till 30 dagsböter à 500 kronor och att betala rättegångskostnader på 3 461 kronor.
Hovrätten menar att byggföretagaren ”borde ha varit noggrannare vid sin kontroll”, och skriver att id-handlingen ”indikerade inte på något sätt att [den ukrainske mannen] var lettisk medborgare”.
