Ekonomen och opinionsbildaren Klaus Bernpaintner med ett förflutet som finansanalytiker undrade i likhet med många andra vad det är som driver investeringarna i utbyggnaden av svensk vindkraft. Efter att ha begärt ut årsredovisningarna för ett vindkraftsbolag med namnkunniga personer i styrelsen kunde han konstatera att det inte handlar om lönsamhet i verksamheten utan snarare om spekulation kring en grön hype och en växande bubbla dömd att spricka när modeflugan är passé och bara de ekonomiska realiteterna finns kvar.

Arise AB hade åren 2019 och 2020 närmare 600 miljoner kronor i omsättning. Det sammanlagda resultatet för dessa två år var en brakförlust på närmare 350 miljoner kronor. Inget talar för att resultatet för 2021 blir bättre men de siffrorna blir inte offentliga förrän i mars. Berntpaintners och andras misstankar om att det inte går att få lönsamhet i ett så opålitligt energislag bekräftas.

Bara för att gå plus minus noll hade Arise behövt dra in 2,5 gånger så mycket på försäljning av el. För att få en avkastning och lönsamhet i verksamheten som normalt krävs för att dra till sig investerare skulle den multiplikatorn behövt vara ännu större. Bolaget erkänner själva att det man bedriver är en förslutverksamhet av rang och skriver: ”Beaktat koncernens skattemässiga underskottsavdrag och avskrivningsmöjligheter är bedömningen att ingen betald bolagsskatt kommer att redovisas under de närmaste åren.” Ändå rasar det in investeringspengar.

Fram tills nyligen styrde regeringen genom elcertifikat om stora summor pengar från kärnkraft till vindkraft i syfte att försämra lönsamheten för den förstnämnda och skapa en artificiell lönsamhet för den senare. Nu ska vindkraften stå på egna ekonomiska ben. Det gör den att döma av vindkraftsbolagens årsredovisningar inte.

Investeringar trots stora förluster

Den politiska hypen kring vindkraften har trots det satt en investeringsboll i rullning där många kortsiktiga investerare vill vara med för att se aktiekurserna stiga och sälja strax innan raset kommer. Stora summor kommer från svenskarnas pensionsfonder. Här är det fondstyrelsernas ambition att skaffa sig en grön klimatprofil som är drivkraft. Det är ju andras pengar man investerar så avkastning har inte högsta prioritet.

Som Samnytt uppmärksammat i en annan artikel drar den svenska vindkraften också till sig utländskt (läs: kinesiskt) kapital. För den kommunistiska diktaturen handlar det om att flytta fram sina positioner i omvärlden som stormakt. Kinesiska företag är förlängningar av partiet och bedriver för den kinesiska regimen industrispionage och annan underrättelseverksamhet. Att som Huawei skaffa sig kontroll över IT-infrastruktur eller som i fallet med CGN över svenska elförsörjning har strategiska motiv snarare än ekonomiska. Lönsamhet och avkastning är sekundärt.

Maud Olofsson i styrelsen

I Arise AB:s styrelse sitter den Centerpartiets tidigare ordförande Maud Olofsson. Under sin tid som Sveriges näringsminister spekulerade hon bort åtminstone 50 miljarder kronor när hon drev igenom köpet av Nuon till ett enormt överpris, en affär som har beskrivits som den sämsta i svensk historia. Nu styr Olofsson alltså Arise AB som på två år gått back flera hundra miljoner kronor.

Enligt Klaus Bernpaintners finansanalys är vindkraftsbolag som Arise ”svarta hål” och ”bubblor”. Han jämför stämningen med den som rådde under IT-bubblan för några decennier sedan. Bernpaintner pekar också på den konstgjort extremt låga centralbanksräntan som orsak till att penningflöden söker sig till vindkraften där det under en kort tid går att rida på hypen och få sitt aktiekapital att växa.

Avslutningsvis skriver Bernpaintner att Arise aktie idag står i ca 50 kronor och att han om han vore aktiv som finansanalytiker skulle rekommendera ”SÄLJ med målkurs 3 kronor”. Att de ansvariga för svenskarnas pensionsfonder ska lyda rådet innan det är för sent är inget han tror att medborgarna kan hoppas på.