Vid årsskiftet stängde Tyskland tre kärnkraftverk. De tre som nu återstår ska stängas av inom ett år. Samtidigt fasar Tyskland ut sina kolkraftverk. Stora satsningar på vind- och solkraft görs med målsättningen att ställa om till ett fossilfritt samhälle i behov av allt mer el. Det är dömt att misslyckas, menar den tyska energianalytikern Staffan Reveman.

– Jag tror att Tyskland står in för den värsta industrikrisen sedan andra världskriget, säger han.

Tyskland byggde sitt välstånd på kolkraft. På 60-talet började man inse att kolet en dag riskerar ta slut och en kraftfull utbyggnad av kärnkraft inleddes. Tio år senare började ett motstånd mot kärnkraft växa fram i den tyska miljörörelsen. Ett motstånd som kan härledas till ett växande missnöje med amerikanska militärbaser och atombomber, skräcken för kärnvapen spillde över på kärnkraften. Tjernobylolyckan, 26:e april 1986, spädde på både rädslan och motståndet ytterligare.

När Gerhard Schröder tog makten, i början av 00-talet, beslutade hans rödgröna regering att avveckla kärnkraften. Angela Merkel var till en början under sin tid vid makten negativ till beslutet men efter Fukushimaolyckan, den 11 mars 2011, valde hon att fullfölja det.

LÄS ÄVEN: FN: Kärnkraft renaste källan till elektricitet

Reglerbar el ersätts med väderberoende

Nu ska kärnkraftverk och fossila bränslen ersättas med vind- och solkraft, samt till viss del biomassa, som alla anses vara “gröna” energikällor. Samtidigt har Tyskland gjort sig alltmer beroende av gas, som leder till stora koldioxidutsläpp. Med andra ord ska mer fossilt in i energimixen när kärnkraft och kol fasas ut. Gas beskrivs allt oftare som “räddningen” för Tysklands energisituation. En enligt Staffan Reveman svårförklarad logik som, alltför sällan ifrågasätts.

Liksom i Sverige infördes kraftfulla subventioner för sol- och vindkraft för att skynda på omställningen. De som investerade i sol- och vindkraft garanterades ett pris över en 20-årsperiod för den producerade elen, oavsett om energin förbrukas eller ej.

– När man stänger av både kärn- och kolkraft och ersätter dem på ett grönt sätt blir det tokigt. Det man gör är att med volatibel el ersätta reglerbar el. Det går inte. Men det förstår inte allmänheten. Och det vill inte de tyska politikerna erkänna. Man vill in i det sista upprätthålla attityden att det kommer att gå bra ändå, säger Reveman.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: Elbristen beror på inkompetens och korruption

Obildad allmänhet luras av obildade politiker

Reveman menar att både allmänheten och politikerna har svårt att skilja på effektbrist och energibrist. Förenklat innebär begreppet energibrist att det produceras för lite energi under ett år. Effektbrist betyder att det finns för lite el för att möta behoven vid en viss tid och plats.

Energiöverskott och effektbrist kan alltså råda samtidigt i ett land. Väderberoende el ökar riskerna för detta, exempelvis när vinden inte blåser under en köldknäpp. Därför talar politiker gärna om den installerade effekten av vind- och solenergi snarare än den som verkligen kommer ut. Enligt Reveman handlar det om 35 procent för havsbaserad vindkraft medan landbaserad vinkraft uppnår 18 procent och solkraft endast 10 procent av sin installerade effekt i Tyskland.

LÄS ÄVEN: MP-toppen erkänner: Vi ”bytte ut” Vattenfalls styrelse för att kunna avveckla kärnkraften

Tyskland lobbar för att gasdrivna kraftverk ska klassas som “gröna”

Tysklands ökade beroende av gas har lett till att man propagerar för att EU ska klassificera gasdrivna kraftverk som “gröna”, trots stora koldioxidutsläpp och att det är en ändlig energikälla. Tyskland har dessutom gjort sin framtida energiförsörjning beroende av Nordstream 2, som har kapacitet att fördubbla överföringen av gas till Tyskland. Men trots att gasledningen står klar att användas står den fast i en tillståndsprocess. Samtidigt anklagas den ryske presidenten Putin för att manipulera gasexporten till Europa via Nordstream 2.

Som tidigare nämnts är tanken att både kärn- och kolkraft ska fasas ut. Men under de två senaste åren har istället kolanvändningens andel av elförsörjningen ökat. 2020 stod kolkraft för 24,1 procent av Tysklands elförsörjning, 2021 steg den till 29,7 procent. Enligt Reveman är detta något som regeringen inte gärna talar om.

För Sveriges del innebär den tyska energipolitiken att elpriserna skjuter i höjden. Revemans rekommendation är att dra lärdomar av det tyska exemplet och satsa på kärnkraft. Samtidigt anser han att svenska politiker måste våga sätta ner foten i EU.

– Svenska politiker är alldeles för trevliga i Tyskland och i Bryssel. De borde ställa tyska politiker till svars och fråga dem hur de kan stänga av fossilfria kärnkraftverk och ersätta dem med fossil el, säger han till TN.

Enligt Reveman möter tyska politiker sällan kritik på området. Företag vågar inte höja sina röster av rädsla för att ett ställningstagande ska påverka aktiekurserna. Avsaknaden av debatt gör att han inte tror att politikerna kommer att inse allvaret förrän det är för sent. Att Tyskland ska nå sina klimatmål ser han som en omöjlighet. “Det finns inte en chans”, hävdar han.

MISSA INTE SAMNYTTS GRANSKNING AV VINDKRAFTEN!

Del 1: Vindkraft – räddning eller fördärv? Del 1: Hotet mot människan

Del 2: Vindkraft – räddning eller fördärv? Del 2: Vindkraften & miljön

Del 3: Vindkraft & hållbarheten