För att försäkras en ”skälig levnadsnivå” ville pojken få hit sin familj. Efter två överklaganden fick han rätt.

Tonåringen kom till Sverige som ”ensamkommande flyktingbarn”. Efter att han 2016 beviljats flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd ville han få hit sin familj.

Familjen påstås dock vara så fattig att de inte har råd att betala den ansökningsavgift på 5 250 kronor som ambassaden i Etiopien kräver. Inte heller pojken ska ha dessa pengar.

För att möjliggöra familjens ansökan ansökte pojken om socialbidrag med hänvisning till att han måste få leva med sina familj för att kunna försäkras en ”skälig levnadsnivå”.

Kommunen sa dock nej varpå en överklagan gjordes till förvaltningsrätten. Även där blev det ett nej.

Men efter ytterligare ett överklagande till kammarrätten blev det till slut ett ja.

I domen står bland annat:

Som flykting kan X inte förväntas återvända till sitt hemland för att återförenas med sin familj. Det får mot denna bakgrund anses att det är nödvändigt för X att återförenas med sin familj i Sverige för att uppnå en skälig levnadsnivå.

Det har inte framkommit annat än att X och hans familj saknar möjlighet att själva betala avgiften. Det kan härvid noteras att Migrationsverket synes ha funnit att X och hans anhöriga saknar ekonomiska förutsättningar för att betala resan eftersom bidrag till resa för anhöriga endast lämnas av Migrationsverket i den mån flyktingen eller den anhörige inte har medel att bekosta resan.