En rysk invasion av enskilda europeiska länder eller hela kontinenten kan komma när som helst. EU-länderna behöver därför förbereda sig för storkrig och rusta upp kraftigt militärt. Det bör hädanefter också ske på överstatlig nivå i motsats till varje medlemsland för sig. Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens besked när hon vid ett tal i Köpenhamn presenterade unionens nya gemensamma försvarsplan “beredskap 2030”.
EU har under en längre tid gradvis och på en rad områden förvandlats från ett mellanstatligt samarbete till mer av en överstatlig federation, något som gillats av vissa men ogillats av andra. Något det rått stor enighet om är emellertid att EU inte ska ha en överstatlig federal försvarsmakt – att ha kontroll över och kunna försvara sitt territorium mot en yttre angripare är ett nationellt åtagande och en grundbult i folkrätten för definitionen av en stat.
Europa hotas av rysk invasion
Inför hotet att Putin efter Ukraina ska fortsätta invadera ytterligare länder och lägga hela Europa under sig, behöver den tanken nu överges. Den kraftiga militära upprustning som fordras för att hålla ryssen stången måste ske gemensamt på EU-nivå. Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen budskap när hon i ett tal vid Kungliga Danska Militärakademin i Köpenhamn presenterade unionens nya gemensamma försvarsplan “beredskap 2030”.
LÄS ÄVEN: EU-kommissionen vill rusta militärt för 9 000 miljarder – pengarna kan tas från välfärden
Senast det året bör medlemsstaternas militära vapenköp vara kollektiva och samordnade från Bryssel. Enligt Leyen är USA under Trumpadministrationen på väg att dra sig tillbaka från Europa och lämna kontinenten åt sitt öde, något som ytterligare påkallar att EU-länderna upprustar som en enhet och inte som hittills varje land för sig. Huruvida det är en korrekt bild råder det dock frågetecken kring – USA har inte ifrågasatt Natos artikel 5 som förpliktar alla medlemsländer att ställa upp för varandra.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Militär EU-fond på två tusen miljarder kronor
Leyen talade i Köpenhamn om “en värld fylld av faror”, men det var tydligt att det är invasionshotet från Ryssland som är den allt annat överskuggande av dessa faror. Som ett första steg mot finansiering av ett EU-gemensamt militärt försvar ska enligt planen “Beredskap 2030” en Bryssel-administrerad fond inrättas på motsvarande uppemot ett par tusen miljarder kronor.

Von der Leyen talade i termer som “Europas försvarsutgifter och militärindustriella komplex”, i kontrast till de enskilda medlemsländernas. Gemensamma vapeninköp ska enligt den nya planen inte bara omfatta upprustningen av EU:s militära försvarsförmåga, utan också det fortsatta militära stödet till Ukraina, så länge kriget pågår. Fredsförhandlingar har dock inletts på initiativ av USA:s president Donald Trump.
Samordnad upprustning i EU-länderna
De ekonomiska försvarsbesluten ska enligt planen framgent tas på EU-nivå där långsiktiga investeringar spikas. Nationella försvarsbeslut får en underordnad betydelse. Som exempel på sådant som EU fortsättningsvis behöver upphandla gemensamt nämnde Leyen luft- och missilförsvar, artillerisystem, ammunition och missiler. Även militärbaser och militära flygfält är sådant som enligt EU-kommissionens ordförande bör planeras och beslutas om på EU-nivå.
Leyen sade vidare att hon inte är främmande för att utvidga denna koordinerade militära upprustning till länder utanför EU. Den tidigare EU-medlemmen Storbritannien nämndes, liksom Norge. Men också mer geografiskt avlägsna länder som Kanada, Indien och opreciserade länder i Asien skulle kunna komma ifråga, menade hon.
– Vår säkerhet är odelbar. Det är därför vi arbetar för att bryta ny mark, förklarade EU-kommissionens ordförande.
Samtidigt som Leyens tal genomsyrades av att se EU som en federal enhet, även på försvarsområdet, gick vissa formuleringar i motsatt riktning. Bland annat slog hon fast att “Europa alltid kommer att stå för suveränitet och territoriell integritet”.
“En ny internationell ordning”
Rysslands imperialism och USA:s minskade intresse att dra det tyngsta militära lasset i Nato, innebär att länderna i Europa måste tänka om i grunden, menade EU-kommissionens ordförande.
– Nu är det dags att tala ärligt så att alla européer förstår vad som står på spel. En ny internationell ordning kommer att bildas under andra halvan av detta decennium och därefter, slog hon fast.
Talet kan ses och höras i sin helhet nedan.
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.