EU:s medlemsländer har kommit överens om en så kallad migrationspakt – ett tvingande regelverk där alla medlemsstater måste ta hand om de migranter som skeppas till Italien och andra EU-länder i Sydeuropa.
– Idag är en sann historisk dag, säger EU-parlamentets talman Roberta Metsola.

Efter att ha minskat kraftigt i samband med coronapandemin, har nu migrantinvasionen tagit fart igen. I år beräknas fler än 270 000 anlända till Europa, enligt FN:s migrationsorgan IOM. Det största antalet sedan 2016.

Merparten av dessa kommer med båt över Medelhavet, till länder som Spanien, Italien och Grekland. Och de kommer från länder som Syrien, Guinea, Elfenbenskusten och Tunisien. Bland annat svenska Kustbevakningen är som brukligt på plats för att hjälpa dem över havet.

LÄS MER: Svenska kustbevakningen assisterar illegala migranter på Medelhavet: ”Känns bra att hjälpa till”

Migrationspakt

Flera av EU:s medlemsländar har i åratal försökt komma överens om en gemensam asyl- och migrationspolitik. Men olika syn på vilka och kanske inte minst hur många människor från tredje världen som ska välkomnas, har gjort det svårt att enas.

Situationen har infekterats av att EU-länder som öppnat upp sina gränser för stor invandring, som Sverige och Tyskland, hätskt beskyllt länder som Polen och Ungern för att inte vara tillräckligt ”solidariska”.

Men efter intensiva förhandlingar har nu EU-länderna, till slut, kommit överens. Förhandlingar har pågått sedan i måndags, och under onsdagsmorgonen deklarerades att parlamentet och EU-kommissionen nått en uppgörelse.

– Idag är en sann historisk dag när vi levererat gällande migrations- och asylpakten, säger EU-parlamentets talman Roberta Metsola vid en pressträff idag på förmiddagen.

– Europa behöver ett robust juridiskt ramverk som är likadant i alla medlemsstater. Ett som fungerar och som skyddar, som är rättvist och humant mot dem som söker skydd, som är bestämt mot dem som inte uppfyller kraven och som är hårt mot dem som utnyttjar de mest utsatta.

Svensk förhandlare

Parlamentets förhandlingar har letts av den svenske EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M).

– Vi kommer nu äntligen ha en bindande solidaritetsmekanism. Det här är ingen liten sak. Det här betyder att vi äntligen kommer se till att varje medlemsstat tar ansvar, inte bara några få, säger han vid pressträffen och hävdar att invandringen nu kommer minska.

Tomas Tobé var den som utformade tidigare statsminister Fredrik Reinfeldts (M) jobb- och företagspolitik, och var Moderaternas näringspolitiska talesperson fram till våren 2012.

Det påstås också att migrationspakten innebär en ”balans mellan solidaritet och ansvar”, där samtliga medlemsstater åtar sig att antingen ta emot migranter eller att betala för att ta hand om dem.

Fem nya regleringar

EU:s nya migrationspakt utgör ett ramverk med uttalat syfte att minska invandringen, ta bort så kallade ”pull-faktorer”, göra det mindre lönsamt för migranter att ta sig från ett EU-land till ett annat samt försvåra missbruk och ge mer stöd till de länder som tar emot flest.

Det bygger på fem nya lagar eller regleringar:

1. Screeningregleringen, som med hjälp av biometrisk data syftar till att registrera och sålla bland migranterna innan de får komma in i unionen.

2. Eurodacregleringen, som innebär en uppdaterad databas (Eurodac) med biometriskt register som ska bygga på individer istället för ansökningar. Detta för att göra det svårare för migranter att söka uppehållstillstånd och få bidrag i flera länder samtidigt.

3. Asylansökningsegleringen, där ett ”snabbspår” införs för migranter från länder där sannolikheten är låg att beviljas uppehållstillstånd. Detta så att de snabbt kan avvisas och sållas bort från övriga asylsökare.

4. Asyl- och migrationshanteringregleringen, som innebär en ”tvingande solidaritet” där samtliga länder måste hjälpa till om ett land utsätts för en stor anstormning av migranter.

5. Krisregleringen, där särskilda regler införs om EU:s migrationssystem utsätts för en plötslig och massiv invasion av migranter, som under migrantkrisen 2015.