EU:s omstridda plan för hur miljardbelopp från svenska elkunder ska användas har tagit ännu ett steg framåt. EU:s energiministrar har nu godkänt det uppdaterade nätpaketet – trots fortsatt svensk kritik mot att Bryssel vill få ökat inflytande över de så kallade flaskhalsintäkterna.
Flaskhalsintäkterna uppstår när elpriset skiljer sig mellan olika elområden och är avsedda att användas för att bygga ut och förstärka elnäten. I Sverige har dessa avgifter lett till att Svenska kraftnät samlat på sig tiotals miljarder kronor, pengar som ytterst betalats av svenska elkonsumenter.
När EU-kommissionen tidigare i år presenterade sitt nätpaket väckte det kraftiga reaktioner. Ursprungsförslaget innebar att upp till 25 procent av medlemsländernas oanvända flaskhalsintäkter skulle kunna styras mot gemensamma europeiska elnätsprojekt. Eftersom Sverige är ett av få länder som har omfattande interna flaskhalsintäkter riskerade vi att bli en av de största finansiärerna.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: EU-förslag kan bli dyrt för Sverige
Kritiken kom inte bara från regeringen utan även från näringslivet. Argumentet var att avgifterna tas ut av svenska hushåll och företag för att lösa kapacitetsproblem i det svenska elnätet – inte för att finansiera infrastruktur i andra medlemsländer.
Efter förhandlingar har förslaget delvis skrivits om. Den tidigare modellen med ett direkt krav på 25 procent har ersatts av en stegvis upptrappning som börjar på tio procent och undantar vissa inhemska flaskhalsintäkter. Kritiker menar dock att grundprincipen består: EU vill fortfarande få större inflytande över hur nationella medel ska användas.
Bättre men inte bra
Regeringen beskriver förändringarna som en förbättring jämfört med kommissionens ursprungliga förslag men betonar samtidigt att Sverige fortfarande motsätter sig att EU reglerar användningen av pengarna.
Energiminister Ebba Busch (KD) har tidigare framhållit att flaskhalsintäkterna tillhör svenska elkunder och att beslut om deras användning ska fattas nationellt, inte i Bryssel.
Även riksdagen har riktat invändningar mot kommissionens linje och ansett att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen – alltså principen att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Enligt riksdagen bör flaskhalsintäkter användas utifrån svenska behov och prioriteringar, inte i ökad utsträckning styras mot EU-gemensamma projekt.
Skickas vidare
Beslutet i ministerrådet innebär inte att frågan är avgjord. Nätpaketet ska nu behandlas av Europaparlamentet innan de slutliga förhandlingarna mellan parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen kan avslutas.
För Sverige återstår därför striden om hur mycket inflytande Bryssel ska få över de miljardbelopp som svenska elkunder har betalat in via sina elräkningar.
LÄS ÄVEN: SD: Sverige måste ta strid mot EU för att stoppa överstatlig beskattning
