EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen kräver i ett aktuellt utspel att EU-ländernas ledare enas om att bygga upp en federal EU-armé. Den ska också ha mandat att invadera andra länder om man i Bryssel anser att den politiska utvecklingen där går åt fel håll.

Uppmaningen uttalades i EU-parlamentets lokaler i Strasbourg i samband med Leyens årliga tal om tillståndet i unionen. Bakgrunden är USA:s tillbakadragande av sina trupper från Afghanistan som lett till att talibanerna med stora delar av folkets stöd återtagit makten i landet.

Kommissionsordföranden menar att EU med en egen federal armé inte behöver förlita sig på att USA leder den här sortens insatser där enskilda EU- och Nato-länder sedan hakar på. I stället ska man direkt från Bryssel kunna kommendera ut EU-gemensamma styrkor till länder där man vill se en bestämd politisk utveckling.

Krävde uppslutning från EU-ländernas ledare

Nu måste medlemsländernas ledare visa “politisk vilja” slog Leyen fast i sitt tal. Tanken är att den federala EU-armén ska ersätta de enskilda medlemsländernas insatsstyrkor. Hon menade också att den här sortens militära interventioner i andra länder är bra träning för europeiska soldater

– Vad är det för mening med att ha en avancerad armé om man aldrig använder den, frågade Leyen retoriskt med hänvisning till det embryo till gemensam EU-armé som sedan 2007 finns omfattande 1 500 soldater men som på grund av dess kontroversiella konstruktion aldrig har bemannats gill fullo eller kommenderats ut.

Federal försvarsdeklaration i slutet av året

Kommissionsordföranden uppgav att hon som ett första steg mot en gemensam EU-armé redan inlett samtal med Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, om att utfärda en “ny deklaration” som innebär att gränsen i Europa mellan vad som är EU och vad som är Nato luckras upp.

En sådan deklaration kan komma redan i slutet av året, siade Leyen. Det innebär att de sex EU-länder – Österrike, Cypern, Finland, Irland, Malta och Sverige – som idag inte är Nato-medlemmar ändå ansluts till den militära försvarsalliansen fast under EU-flagg.

Ska kunna anfalla länder utan stöd från FN, Nato eller USA

Samtidigt sade Leyen att den federala EU-armén ska kunna anfalla andra länder på eget initiativ från Bryssel. Något mandat från FN eller Nato-ledningen med USA i spetsen ska inte behövas.

De militära anfallen ska enligt kommissionsordförande legitimeras av att de sker med motivet att upprätthålla mänskliga rättigheter och att man samtidigt med soldaterna skeppar in poliser, advokater, läkare, ingenjörer, hjälparbetare och människorättsaktivister i det attackerade landet.

Vill även se en EU-federal underrättelsetjänst

Vidare under talet drog Leyen upp riktlinjer för en framtida EU-federal underrättelsetjänst med tillgång till all information som de enskilda medlemsländernas underrättelsetjänster samlat in.

Ett toppmöte har utlysts till någon gång under första halvan av nästa år där ledarna för unionens länder av Ursula von der Leyen ska övertalas att ta nya stora steg i militär federal riktning.

– Det är dags för Europa att kliva upp på nästa nivå, slog Leyen fast under sitt tal.

Har stöd från stora EU-länder som Frankrike och Tyskland

Hon har stöd för planerna från bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer som båda menar att de stora EU-länderna Frankrike och Tyskland måste ta på sig ledartröjan för en militär federalisering av EU.

Det höjdes inte många kritiska röster i kammaren mot den väg Leyen med sitt tala stakade ut för EU framöver. På det hela taget togs kommissionsordförandens framtidsplaner för unionen emot positivt.

Ylva Johansson (S) satt och stickade i stället för att lyssna

Talet innehöll i övrigt inga uppseendeväckande nyheter eller initiativ. Exempelvis ägnades ingen del av talet till det som varit den helt dominerande frågan på senare år: EU:s framtid utan Storbritannien efter Brexit. Inte heller den omdiskuterade vaccinationsfrågan fick någon taltid.

Det uppmärksammades att Sveriges och Danmarks EU-kommissionärer, Ylva Johansson respektive Margrethe Vestager i stället för att lyssna på talet satt i bänkarna och ägnade sig åt sina medhavda stickningar.