När Tyskland går in i recession befaras att flera länder kan dras med i fallet, bland andra Sverige. Nu efterlyses reformer för att Sverige ska kunna ta sig ur den ekonomiska krisen och inte riskera att halka efter omvärlden.
Tyskland står för ca 30 procent av eurozonens ekonomi och är den viktigaste handelspartnern för mer än hälften av de 27 EU-länderna. Den tyska recessionen kan få större konsekvenser för Sverige än man tror, enligt tysk-svenska handelskammaren.
”Det är aldrig bra för svenska exportföretag när Europas största ekonomi hackar och en snar vändning känns avlägsen”, kommenterar organisationens seniora rådgivare Hubert Fromlet.
Tidigare har Sverige pekats ut som ett av de länder med sämst BNP-utsikter. Hushållens skuldsättning och belåningsgrad väcker oro men även företagens kompetensbrist, tillståndsbyråkrati och bristen på reformer på bostads- som arbetsmarknaden.
LÄS ÄVEN: Professor: Ännu högre elräkningar med mer sol och vind
Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet, pekar ut Sveriges brist på tillväxtfrämjande reformer som ett stort problem på sikt och vill se reformer i skattesystemet, socialförsäkringen, infrastrukturen och elmarknaden.
– Det börjar bli väldigt bråttom. Redan 2010 pekade jag ut akuta reformer och en del av dessa saker tvingas jag nu peka på igen eftersom inget har hänt. Det hade varit ett bra läge att genomföra reformer. Sverige var i en stark situation efter finanskrisen och vi hade en ganska stabil situation i riksdagen, mellan åren 2006 och 2010 hade vi till och med en majoritetsregering. Det var också en period innan demografin skulle bli riktigt jobbig, vilket nu sker under 2020-talet när allt färre ska försörja allt fler, säger han till Tidningen Näringslivet.
Han konstaterar även att det finns ett stort gap mellan utrikes och inrikes födda på arbetsmarknaden. Bostadsmarknaden menar han är ytterligare ett område som sätter stopp för tillväxt i storstadsregionerna.
Brottsligheten
Den skenande och allt grövre brottsligheten spelar också in.
– Vad jag inte förutsåg 2010 var att vi har sett en försämring av det allra viktigaste, polisens möjligheter att upprätta lag och ordning. Även om vi ligger rätt bra till jämfört med andra länder så tappar vi snabbt mot andra länder. Det är riktigt alarmerande, fortsätter han.
Samtidigt menar Bergh att pensionssystemet, skattesystemet och skolan har förvärrats och gjort reformbehoven mer akuta.
Parallellt visar siffror att många inte försörjer sig genom eget arbete med stora grupper som permanent står utanför arbetsmarknaden.
LÄS ÄVEN: Larm om ytterligare prishöjningar på mat
– Många faktorer pekar nu på att det kommer att gå sämre än vad statistiken visar på kort sikt. Det måste Riksbanken väga in, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Han varnar Riksbanken för att följa vad andra centralbanker gör, då risken blir att ytterligare räntehöjningar slår alldeles för hårt.
Alltför snabba räntehöjningar kan förvärra lågkonjunkturen, menar han och tror att Riksbanken kommer att behöva sänka räntan under nästa år.
Halkar efter omvärlden
Sammantaget varnar Andreas Bergh för risken att produktiviteten i Sverige stannar av och att vi halkar efter resten av världen.
– Det har vi redan börjat göra. Svenska kronan har ju försämrats väldigt mycket i värde på kort- och medellång sikt. Vi får gå tillbaka till 70-talet för att hitta en liknande situation. Då devalverade vi och gjorde alla fattigare. Det håller ju inte i längden, säger han.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.