En afghansk man, som vi kan kalla “A” har tillsammans med sin fru “B” och barnen “C” och “D” sökt asyl i Sverige i oktober 2015. I Sverige har ett till barn, “E”, fötts. I augusti 2017 avslog Migrationsverket familjens begäran om uppehållstillstånd. Familjen överklagade till migrationsdomstol som i maj 2018 återförvisade ärendet till Migrationsverket eftersom familjen framfört nya asylskäl. I december 2018 beslutade Migrationsverket igen att utvisa familjen. Återigen överklagade familjen till migrationsdomstol.

När migrationsdomstolen nu återigen tar sig an fallet så refereras mannen i familjens asylberättelse så här:

“Av A åberopat skyddsbehov grundar sig i att han varit medlem i Wahdat-partiet och arbetat för partiet i ett fängelse under en period om ett par år för cirka 25 år sedan tillsammans med sin bror. När fängelset stormades och talibanerna tog makten i landet, återvände han till sin hemby och för sin egen säkerhet tog han med sig två handeldvapen som registrerats med honom själv som användare i fängelsets register. På grund av vapnen befinner han sig i en utsatt situation dels i förhållande till den afghanska staten som vill återfå vapnen, dels i förhållande till den nomadbefolkning som lever i trakterna kring hans hemby och som vid ett tillfälle för ungefär 10 år sedan, när han själv kom att fly från hembyn, angrep bostaden och stal vapnen från honom.”

Utöver dessa skäl menar A på att nomadbefolkningen haft en konflikt med hans avlidne far och att hans affärspartner Rahmad kan ha angett honom till talibanerna.

Migrationsdomstolen avfärdade samtliga av dessa asylskäl men det ska visa sig inte spela någon roll då barnen bott fem år i Sverige.

Frun i familjen anför som asylskäl att hon lämnat islam eller tillskrivits uppfattningen att hon lämnat islam. Hon vill också ha asyl för att hon är en shiamuslimsk hazar och för att hon har problem med PTSD och depression. Migrationsverket avfärdade också dessa asylskäl.

Barnens vistelse i landet ger familjen asyl

LÄS ÄVEN: Lång vistelse i Sverige ger nigerianskor asyl

I sin slutgiltiga motivering till varför de tre barnen i familjen bör få stanna i landet skriver migrationsdomstolen:

“C är snart 14 år och D är snart 11 år och de har vistats i Sverige i nästan fem och ett halvt år, vilket med hänsyn till deras ålder får anses vara en förhållandevis lång tid. Vidare har de varit här under en period då man som barn utvecklas mycket och börjar skapa sig en egen identitet. De har båda lärt sig svenska, går i svensk skola och fått vänner här. Av utredningen i målet framgår att de inte levt i sitt hemland mer än ett par år när de var mycket små. De lämnade Afghanistan när de var sex respektive tre år gamla och sin hemby ytterligare en tid dessförinnan och de kan inte rimligen ha knutit några starkare band till hemorten innan de lämnade denna. De har inga egna sociala relationer till någon på hemorten eller ens i hemlandet. Hemlandet måste därmed närmast framstå som helt främmande för dem. Deras vistelse i Sverige har hela tiden varit legal även om de inte haft något uppehållstillstånd i Sverige.”

De tre barnen får permanenta uppehållstillstånd på “särskilt ömmande omständigheter”. De både föräldrarna får permanenta uppehållstillstånd på anknytning till sina barn.

Ärendet är uppdelat i tre domar med tre olika målnummer men med samma rådman och nämndemän. Domen när det gäller barnen har målnummer UM 919-19. I domarna gällande föräldrarna är målnumren UM 640-19 och UM 921-19. Alla domar går att beställa från förvaltningsrätten i Malmö.

De som dömde och skrev under på de slutgiltiga domarna var rådmannen Cecilia Kuylenstierna och nämndemännen Ulla Nordström (M) och Else-Beth Rolf (S). Den Sverigedemokratiska nämndemannen Ingemar Andersson var skiljaktig och ville utvisa alla fem. I sin skiljaktiga mening i domen gällande barnen anför han huvudsakligen:

” Även om C och D var unga när de lämnade Afghanistan och E är född i Sverige, anser jag att det är förenligt med principen om barnets bästa att de återvänder tillsammans med sin familj till förhållanden som varit föräldrarnas hemvist under många år.”