En vinna från Uzbekistan får asyl. Detta eftersom hon lämnat Uzbekistan illegalt, vistats nio år i Sverige, sökt asyl i Sverige samt har en bror som fått asyl i Sverige.

Kvinnan nekades asyl av Migrationsverket och överklagade till migrationsdomstol. Migrationsdomstolen anonymiserar kvinnans namn och skriver så här om hennes anförda asylskäl:

”A har anfört att hon riskerar skyddsgrundande behandling av myndigheterna på grund av att hon lämnat Uzbekistan illegalt, sökt asyl i Sverige och varit utomlands i cirka nio år samt på grund av att hennes bror har fått uppehållstillstånd i Sverige som skyddsbehövande. Hon har även anfört att hon riskerar skyddsgrundande behandling från sin familj på grund av hedersproblematik. ”

Kvinnans anförda hedersproblem gentemot sin mamma och sina två bröder genererar inte kvinnan uppehållstillstånd från migrationsdomstolen. Domstolen har bland annat invändningar mot att kvinnan först efter att Migrationsverket beslutat utvisa henne kommit på att hennes kvarvarande bror i Uzbekistan ska ha trakasserat henne.

När det gäller den påstådda hotbilden från myndigheterna i Uzbekistan betonar kvinnan att hon ”lämnade Uzbekistan illegalt och utan utresevisum.” Kvinnan kan inte närmare redogöra för vad som hände under utresan från Uzbekistan till Kazakstan och sedan vidare till Sverige eller vilka länder hon passerade ”eftersom hon mådde väldigt dåligt under resan”.

När det gäller påståendet att kvinnan lämnat Uzbekistan illegalt noterar domstolen att hon haft en visering till Tjeckien när hon åkte till Europa men skriver att ”om A haft utresevisum vid tillfället då hon lämnade landet har hon vistats i Sverige i cirka nio år och att fristen för en eventuell visering därmed med all sannolikhet löpt ut”.

Landinformation om Uzbekistan

Migrationsdomstolen har tittat på vad som påstås om Uzbekistan i Migrationsverkets så kallade landinformationssystem. Bland annat skriver domstolen att:

”Av landinformation framgår att situationen för personer som återvänder till Uzbekistan generellt är riskabel och att de som tas in på förhör får frågor om anledningen till att de bott utomlands och om vem de socialiserat med. Utifrån vad som framkommer i dessa förhör kan vidare åtgärder vidtas. Om fortsatt utredning inleds, kan den återvändande utsättas för tortyr. Det framgår även att situationen för asylsökande som återvänder är svårbedömd. Den är helt godtycklig och oförutsägbar och att det är svårt att generellt peka på någon grupp som särskilt riskerar repressalier, allt umgänge och kontakter med landsmän kan vara potentiellt farligt. Vidare framgår det att myndigheterna har underrättelseinformation och foton på regimkritiker. Det finns en lista över välkända oppositionella personer som det anses vara farligt att ha haft kontakt med samt att återvändare får frågor om de haft kontakt med sådana personer.”

Därför får kvinnan stanna

Till sist skriver domstolen:

”Domstolen anser att det finns en överhängande risk att myndigheterna vid förhör med A kommer uppmärksamma att hon har en bror som har uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Sverige. Hon har även levt tillsammans med sin bror och haft kontinuerlig kontakt med honom under sin tid i Sverige. Till detta ska läggas att A lämnat Uzbekistan utan utresevisum och att det därmed finns risk för att myndigheterna uppfattar hennes utlandsvistelse som illegal samt att hon vistats i Sverige i cirka nio år och även sökt asyl här i landet. Mot bakgrund av dessa omständigheter och landinformationen i målet bedömer domstolen att A vid ett återvändande sannolikt kommer att tillskrivas en politisk uppfattning av de uzbekiska myndigheterna och riskerar att utsättas för sådan behandling som utgör förföljelse enligt utlänningslagens mening. ”

Kvinnan får uppehållstillstånd och flyktingstatus. Domen har målnummer UM 1474-19. Ladda ner domen här. De som dömde var rådmannen Marika Pernu och nämndemännen Inger Boström (V), Sandra Pettersson (SJVP*) och Alice Videkull (SJVP*).

*Sjukvårdspartiet