2017 stängdes en högstadieskola i den invandrartäta och så kallade särskilt utsatta stadsdelen Vivalla i Örebro. Eleverna anvisades i stället till fyra andra skolor i kommunen. Syftet var att försöka höja elevernas resultat och samtidigt öka integrationen. Inget av dessa blev ett resultat av projektet.

Det var på höstterminen 2017 inga nya elever togs in på högstadiet i Vivalla. Beslutet hade tagits året innan då man ville bidra till att alla elever i kommunen skulle ges samma förutsättningar att nå målen. Forskare vid Örebro universitet som undersökt projektet och dess resultat är nu klara med sin rapport.

– Vi visar att en flytt av elever från en skola till en annan inte per automatik leder till vare sig ökad måluppfyllelse eller integration. I stället beror resultatet på de processer som tar form på skolorna, och de förutsättningar som ges av kommunal och nationell nivå, säger Jan Jämte, en av forskarna, till forskning.se.

Behörighet till gymnasiet sjönk

På de nya skolorna nådde i genomsnitt 42 procent av de flyttade eleverna grundläggande behörighet till gymnasiet efter årskurs nio – ett avsevärt sämre resultat i jämförelse med tidigare avgångsklasser på Vivallaksolan där motsvarande andel låg på 59 procent för åren 2001 – 2018.

Anders Trumberg, en annan av forskarna, påpekar dock samtidigt att även om resultatet pekar på en negativ utveckling går det inte att dra några säkra slutsatser än. För att få ett säkert resultat måste analysen baseras på fler årskullar av elever.

Status quo för integrationen

Det andra målet, en ökad integration, har inte heller lyckats. I stället tyder studien på motsatta tendenser bland annat med intern segregation på de nya skolorna. Möten mellan elever sägs också försvåras av ”utestängande normer” och ”fördomar om Vivalla” samt olika former av social oro.

Forskarna menar att skolan är en nyckelaktör för att motverka segregation men att den inte själv förväntas lösa de komplexa problem som segregationen ger upphov till.