Hög invandring skulle bli svaret på avfolkningen i glesbygd. Nu tvingas kommunerna tänka om när bristen på kvalificerad arbetskraft är skriande hög och äventyrar flera stora industrisatsningar.

Ett av de bärande argumenten för Sverige höga invandring har varit att den skulle bli svaret på den sedan länge pågående avfolkningen i glesbygd, framför allt i Norrland. Där svenskarna flyttar ut skulle invandrarna flytta in, var tanken. Hela Sverige skulle åter blomstra.

Med facit i hand visar sig de som ställde sig skeptiska till idén ha fått rätt. Inflyttningen av migranter har ofta blivit en ekonomisk belastning för glesbygdskommunerna. Entreprenörerna har varit få till antalet och få nya arbetstillfällen har därför skapats. I många fall har ortsbor dessutom rapporterat ökad otrygghet.

Måste vara kvalificerad arbetskraft

Det finns dock företag på andra håll i landet som vill etablera sig och satsa i den norrländska glesbygden. Men inte heller för dessa är de inflyttade migranterna någon lösning. Dessa saknar i de flesta fall utbildning på en nivå som krävs för de mestadels kvalificerade jobb det handlar om.

Om inget görs kommer de företag som etablerar sig i regionen att börja ”kannibalisera” på varandra i konkurrensen om den tillgängliga arbetskraften. Något behöver hända snabbt, så att förlita sig på att stimulera nativiteten är inte en lösning, det skulle ta alltför lång tid.

Inte heller tror man att en ytterligare ökning av den asylrelaterade invandringen kan råda bot på arbetskraftsbristen. Att öppna upp för sådan skulle visserligen kunna ge många nya personer på plats på kort tid, men utbildningsnivån och därmed anställningsbarheten skulle fortsatt bli ett problem.

S-politiker tror på flyttbidrag

Nu läggs pannor i djupa veck för att komma underfund med hur man i stället kan stimulera en flyttvåg av högutbildade från söder till norr, från tätort till glesbygd. Ett av förslagen som diskuteras är flyttbidrag. Idén lanseras av toppolitiker i regionen där man nu hoppas att regering och riksdag i huvudstaden ska nappa.

– Det är gigantiska investeringar som sker. Och med det demografiska läget vi har så går det inte att föda sig till de här människorna. Dessutom behövs de nu, förklarar Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson, som tidigare varit minister för högre utbildning i den rödgröna regeringen.

Exempel på de industriprojekt som redan är igång, i startgroparna eller i expansionsfas är stålsatsningarna Hybrit, H2 Green Steel i Boden, LKAB:s omställning till fossilfritt och batterifabriken Northvolt i Skellefteå. De handlar enligt Norrbottens handelskammare om investeringar på 700 miljarder kronor i Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg.

100 000 välutbildade behövs

För att tillgodose behovet av arbetskraft i dessa satsningar behövs enligt den samordnare som tillsatts ett tillskott på uppemot 100 000 nya invånare de närmaste tio åren. Och en majoritet av dessa behöver vara välutbildade.

Hur det ska gå till är det ingen som idag riktigt vet. Hellmark Knutsson tror dock att en morot i form av ekonomiskt stöd kan få människor att lämna södra Sverige och storstaden för att slå ned sina bopålar i mer glesbefolkade områden längre norrut.

– Jag kan tänka mig ett flyttbidrag på motsvarande ett par tre månadslöner, spekulerar hon.

Hon är inte den enda politikerprofilen i Norrland som umgås med tanken på ett flyttbidrag. Det gör bland annat också Claes Nordmark, socialdemokratiskt kommunalråd i Boden. Han säger sig ha fått signaler om att någon form av regeringsbeslut i den vägen redan är på gång, men vill att det skyndas på — redan till hösten behöver man börja få upp utbildat folk söderifrån, menar han.

M-politiker mer tveksamma

På högerkanten har man inte fullt lika stark tilltro till att ett flyttbidrag ska leda till att en utveckling som pågått i mint 50 år ska vända på en femöring. En av skeptikerna är Norrbottens landshövding Lotta Finstorp, tidigare riksdagsledamot för Moderaterna. Hon tror att den formen av mutor inte är rätt väg att gå och att man behöver göra Norrland mer attraktivt i sig om trenden ska kunna vändas

– Tittar man på LKAB:s undersökning så säger många att det skulle vara lönt att flytta upp om det fanns ett bidrag. Samtidigt tycker jag det ger signaler om att det inte är så attraktivt att flytta norrut om man måste ha betalt för det. Vi borde kunna få folk att flytta hit på egna meriter.

I slutet av 1960-talet lanserade tvärpolitiska Norrlandsförbundet den då uppmärksammade kampanjen ”Vi flytt’ int'”. Tanken då var att stoppa flyttlassen söderut genom att ekonomiskt stimulera företag att etablera sig i Norrland, inte som i de nu aktuella förslagen rikta bidrag till arbetstagare. Någon tillräckligt aktiv regionalpolitik för att lyckas med det har aldrig kommit på plats.