I veckan gick Förenta nationerna ut med sin största uppmaning någonsin till den utvecklade världen att finansiera organisationens verksamhet under de kommande tolv månaderna. På listan över prioriteringar fanns bland annat kriget i Ukraina, klimatet, svält, översvämningar, Afghanistan och pandemin.

Enligt den årliga vädjan från FN-organ och andra humanitära organisationer ska det rekordhöga målbeloppet 51,5 miljarder dollar gå till de 230 miljoner mest utsatta människorna i 68 länder och andra ändamål man ser som nödvändiga.

Samtidigt uppskattar FN:s Global Humanitarian Overview att 339 miljoner människor världen över kommer att behöva någon form av akut hjälp nästa år, vilket är 65 miljoner fler än förra året.

LÄS ÄVEN: FN om Sverige: ”Ett land med systematisk rasism”

– Nästa år kommer att bli det största humanitära programmet världen någonsin har sett, sa FN:s biståndschef Martin Griffiths till reportrar i Genève.

– Det kommer att gå upp med cirka 25 procent och det är en chock, tillade Griffiths utan att ge specifika siffror.

– Det har ökat ungefär varje år med cirka 25 procent under de senaste åren … gapet mellan behov och finansiering kommer att växa.

Förutsätter fortsatt misslyckande

Under 2022 ska man ha fått in mindre än hälften av de pengar man äskat och under de senaste åren har man sett 60-65 procent som normen.

Griffiths förutspådde att klyftan kommer att öka 2023 och ”ärligt talat kommer vi att fortsätta att misslyckas, i många fler länder, det höga antalet människor som vi tjänar och vi tjänar ungefär en befolkning som motsvarar ungefär den tredje folkrikaste nationen i världen”.

LÄS ÄVEN: FN uppmanade att äta insekter – serverar kött på egna klimatkonferensen

För 2022 uppgick FN:s ordinarie driftsbudget till 3,12 miljarder dollar varav cirka 20 procent enbart för särskilda politiska uppdrag. Detta omfattar nästan 40 000 FN-anställda fördelade över hela världen samt FN:s högkvarter i New York och tillhörande kontor i Genève.